Vi som försökt ett tag utan plus

Hej på er gullungar!

Jag kikar in varje dag och läser vad ni skriver för jag kan såklart inte låta bli. Samtidigt står jag och väger mellan två olika känslor hela tiden och är väldigt kluven. Ena stunden har jag bestämt mig för att ta en seriös paus från allt som har med barn att göra, och istället satsa på en sommarbebis 2013. Jag är rätt slut efter ett års negativa tester och vill strunta helt i det, bara ägna mig åt allt annat i livet. Andra stunden ångrar jag mig och tänker att vi fortsätter att försöka ändå. Vi har rätt till hjälp och har alla papper som behövs, men jag bara känner inte att jag vill dit. Det är för mycket helt enkelt, för intimt.

Det är tufft detta... Svårt, jävligt och skitjobbigt. Samtidigt vet jag ju att det kommer bli svårt att låta bli om jag får ÄL. Men kanske svårare att få ännu ett minus vid nästa BIM. Jag menar, hur många gånger på rad pallar man att "misslyckas"? Jag tror jag skulle behöva en dos nytt självförtroende, som kvinna. Förstår ni vad jag menar?

Jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Det enda jag VET är att jag inte ska räkna dagar och inte köra med ÄL-test. Men om jag ska pausa HELT från allt kan jag inte riktigt bestämma mig för. Jag skulle sakna er då ju!   Ni har blivit som min extrabästis! Hahaha...

Kram, från en sliten och utarbetad Nellin. 

Tack för svar :) Tror nog att det är ett års gräns på de flesta ställen. Jag har ju haft lite mensstrul men det verkar som det börjar återgå till det normala nu iallafall. Hoppas du kan få hjälp med ditt menstrubbel

Sådäär, nu har vi haft ägglossningssex ^^ skulle ha testat igår, va säkert pos då med.. jaja. I söndags natt och idag får räcka för denna omgång ^^

Vädrar av mig lite.

När alla andra i ens närhet lyckas och man ser gravida kvinnor och små snuttis barn överallt och man själv står och trampar på samma ruta utan resultat känns allting jättejätte tungt. 10 månaders försökande nu utan något plus på stickan. Vi flyttade för tre månader sedan pga jobb erbjudande, 63 mil från staden där vi båda är uppvuxna i.

Stressen över att inte få plus på stickan har lagt sig när ens nära och kära och bekanta med tjockis magarna inte syns hela tiden. Kanske var det vi behövde, en paus. Nu hoppas vi på plus i morgon då mensen faktiskt är försenad med 13 dagar. Men det har ju hänt förr, med ett minus på stickan ändå.

Håller tummarna för oss alla som försöker, känns på ett sätt skönt att man inte är ensam.
 

Nellin- kram till dig

Oj, 13 dagar! Har du testat något innan? Jag håller tummarna för dig! Starkt gjort av er att flytta från all den trygghet som nära och kära innebär! Har ni hunnit finna nya vänner eller hade ni kanske redan några ni kände sedan tidigare på er nya hemort? Vad är det för jobb? Är det du eller din man/sambos, eller har ni både fått jobb? Du får ursäkta att jag spottar ut så många frågor, men jag  blev så nyfiken! Självklart behöver du inte svara på dom om du inte vill! Jag blev som sagt var väldigt nyfiken

Rekommenderar Vetenskapens värld på SVT Play. Om befruktningens vedermödor mm. Coola datoranimationer på vad som händer i kroppen.

Här väntar vi för övrigt på ÄL. Ny månad, nya möjligheter. ;)

Kram

Jag hoppas att det händer mirakel snart här i tråden!

det känns som att det börjar bli tungrått för många här och det förstår jag fullt ut, vill bara ge er en bamse kram och tappa inte hoppet!

Hoppas ingen tar illa vid sig jag menar inget illa!!

MÅNGA PEPP KRAMAR TILL ER!

Det ljus rosa var nog pga ett litet sår jag har! Ingen mens än.. Hoppas fortfarande men fått mens värk 2 ggr ikväll men ingen mens..

Frågar man inga frågor får man inga svar :)

Det började med att min sambo fick ett bra jobb erbjudande som svettsare och två veckor senare var vi på plats i Sundsvall. Vi hade pratat länge om att flytta pga jobb bristen där i bodde tidigare, men vi viste inte vars vi ville, vi såg det som ett tecken :)

Jag fick jobb två veckor efter vi varit här, två jobb dessutom. Jobbar som extra personal på max hamburgare och sedan som kock. en 75% tjänst på en ekologisk restauran/cafe. Vi känner ingen här sen tidigare, men min sambo har hittat vänner genom sina extremsporter han utövar och jag trivs jätte bra med personalen på restaurangen:) Kan vara skönt med ny miljö ibland, och som vi trivs här så var det ett bra val av oss :)

Gjorde ett test för 10 dagar sedan, som var negativt. Så vi håller tummarna att morgondagens test visar någonting annat :)