• goatess82

    Pappan duger inte=(

    Så fort pappan kommer i näreten av våran son när han är trött så skriker han andan ur sig, det är bara jag som får söva honom både när han ska sova och när han vaknar upp på kvällen, jag brukar lägga mig brevid och gosa till han somnar om eller ammar honom om det gått ett par timmar.
    Nu är det så att jag kan inte släppa honom, i förgår så ammade jag honom och så skulle pappan ta över, och sonen skrek i 30 min och gick verkligen inte och trösta, jag väntade och hörde hur han mådde sämre och sämre, till slut hade han ingen röst kvar och jag var tvungen och gå upp, när jag kom upp i rummet slutade han på en gång att gråta och somnade inom 2 min?!
    Hur ska vi gå tillväga för att pappan ska duga, ska vi låta honom skrika tills han ger sig?

    Känns så jävla tungt=(

    P:s sonen är 7 mån imorgon!

  • Svar på tråden Pappan duger inte=(
  • Magriffe

    Han vill vara nära dig. Kan han inte få det? Förstår att det kan vara jobbigt, men jag tror att det går i perioder. Vår dotter är 18 mån och hon har varit precis så som du beskriver, sen var det tvärtom en period, sen gick både jag o pappa bra o nu har hon en "mammig" period igen.

  • goatess82
    Magriffe skrev 2012-01-12 21:00:02 följande:
    Han vill vara nära dig. Kan han inte få det? Förstår att det kan vara jobbigt, men jag tror att det går i perioder. Vår dotter är 18 mån och hon har varit precis så som du beskriver, sen var det tvärtom en period, sen gick både jag o pappa bra o nu har hon en "mammig" period igen.
    Det är klart han får vara med mig, men samtidigt så känner jag mig inte trygg med att det bara är jag som kan lägga honom heller och det är jobbigt för min sambo som känner sig otillräcklig också!
    Än så har han inga känslor för sin pappa och har aldrig haft det heller!
    Har inte brytt mig om det alls utan tagit alla nätter och läggningar och allt själv men nu börjar jag bli lite trött på det då han vaknar vädligt ofta och det skulle vara skönt med avlastning, men visst är det inte värt vad som helst=/
  • Magriffe

    Känner igen allt du skriver. Jag tror att det vänder utan att ni behöver "göra" något faktiskt. Men såklart får ni försöka hitta ett sätt om du känner att det börjar bli för tufft.

  • Rockan

    Låt honom vara hos pappan så mycket det bara går när han är nöjd. Kvantitetstid helt enkelt. Ju mer tid barnet är med någon, desto tryggare blir det. Jag tror inte på att få honom att "ge" sig, i nuläget låter det som att du är barnets trygghet och tanken är ju inte att den ska minska utan att tryggheten hos pappan ska öka.

  • goatess82
    Magriffe skrev 2012-01-12 21:09:02 följande:
    Känner igen allt du skriver. Jag tror att det vänder utan att ni behöver "göra" något faktiskt. Men såklart får ni försöka hitta ett sätt om du känner att det börjar bli för tufft.
    Jo jag vet att det är bäst att bara åka med istället för att arbets emot, det blir som sagt bara konflikter och gråt, jag får försöka bita ihop och sambon också, vill ju inte att han ska vara så ledsen=(
    Känns bara konstigt när barnet inte har någon som helst anknytning eller känner sig säker med bäda föräldrarna, men iof är han ju bara van med mig, efter samsovning och nattamning!

    Jag avvaktar, tack för bollandet och råd=)
  • goatess82
    Rockan skrev 2012-01-12 21:11:44 följande:
    Låt honom vara hos pappan så mycket det bara går när han är nöjd. Kvantitetstid helt enkelt. Ju mer tid barnet är med någon, desto tryggare blir det. Jag tror inte på att få honom att "ge" sig, i nuläget låter det som att du är barnets trygghet och tanken är ju inte att den ska minska utan att tryggheten hos pappan ska öka.
    mm, han får ta honom mer på dagarna, idag fick han åka bärsjal med pappan när han lagade mat, babysteps så att säga=)
  • Rockan
    goatess82 skrev 2012-01-12 21:14:43 följande:
    mm, han får ta honom mer på dagarna, idag fick han åka bärsjal med pappan när han lagade mat, babysteps så att säga=)
    Precis Så mycket tid och närhet från pappa som det bara går att få under den nöjda, vakna tiden är mitt tips. Då kommer pappan snart nog duga till allt.
  • Magriffe

    Kanske kan ni natta tillsammans? Typ ligga i er säng alla 3 tills han sussar. Jag brukar be min man natta med mig tillsammans i vår säng när jag bara inte orkar själv, elr vill ha sällskap :) för det är tufft perioderna när man bara är "den enda som gäller"
    Lycka till!

  • sahara sahara

    Ja, låt honom vara med pappan när han är nöjd och vill vara där, inte när han är ledsen och vill vara hos dig. Att natta ihop är väl också en jättebra idé.

    Hur går det om du inte är hemma? Funkar det då? Eller har ni inte testat?


    Do something scary - the payoff is awesome!
  • goatess82
    Magriffe skrev 2012-01-12 21:17:17 följande:
    Kanske kan ni natta tillsammans? Typ ligga i er säng alla 3 tills han sussar. Jag brukar be min man natta med mig tillsammans i vår säng när jag bara inte orkar själv, elr vill ha sällskap :) för det är tufft perioderna när man bara är "den enda som gäller"
    Lycka till!
    Vi kan testa=)
    Rockan skrev 2012-01-12 21:17:03 följande:
    Precis Så mycket tid och närhet från pappa som det bara går att få under den nöjda, vakna tiden är mitt tips. Då kommer pappan snart nog duga till allt.
    =)
  • goatess82
    sahara sahara skrev 2012-01-12 21:21:31 följande:
    Ja, låt honom vara med pappan när han är nöjd och vill vara där, inte när han är ledsen och vill vara hos dig. Att natta ihop är väl också en jättebra idé.

    Hur går det om du inte är hemma? Funkar det då? Eller har ni inte testat?
    Nej jag har aldrig lämnat honom, inte ens hos pappan än, för han har alltid varit väldigt mammig, han är samtidigt väldigt hjärtlig och flinar och kan komma till alla, men han har ett öga på mig samtidigt och kollar på mig om det är "ok" hela tiden.
  • Tildis
    goatess82 skrev 2012-01-12 20:53:57 följande:
    Så fort pappan kommer i näreten av våran son när han är trött så skriker han andan ur sig, det är bara jag som får söva honom både när han ska sova och när han vaknar upp på kvällen, jag brukar lägga mig brevid och gosa till han somnar om eller ammar honom om det gått ett par timmar.
    Nu är det så att jag kan inte släppa honom, i förgår så ammade jag honom och så skulle pappan ta över, och sonen skrek i 30 min och gick verkligen inte och trösta, jag väntade och hörde hur han mådde sämre och sämre, till slut hade han ingen röst kvar och jag var tvungen och gå upp, när jag kom upp i rummet slutade han på en gång att gråta och somnade inom 2 min?!
    Hur ska vi gå tillväga för att pappan ska duga, ska vi låta honom skrika tills han ger sig?

    Känns så jävla tungt=(

    P:s sonen är 7 mån imorgon!
    Har PRECIS likadant! Gråter Min man är däremot FAST besluten om att ha honom tills han tystnar, han tror det är botemedlet... jag e inte bekväm med detta... men vi får la se. Pojken är 4 mån. Jag får faktiskt ont i hjärtat.
  • Me like coffee

    Att följa med barnets behov (i detta fall att vara med mamma) är nog snabbaste vägen till en bättre relation till pappa - hur bakvänt det än må låta . Och sedan hänga med pappa all tid som går då han är nöjd. Jag tror inte på att få skrika sig tyst hos pappa om man vet att det är mamma barnet vill ha. Det kommer intr att ge en bra relation. En pappa som är lyhörd inför vad barnet vill ha (mamman i detta fall) och alltså lämnar över till mamman när så behövs kommer att ge barnet en förståelse för att pappa lyssnar och vill barnets bästa.

  • aud
    Me like coffee skrev 2012-01-30 16:35:41 följande:
    Att följa med barnets behov (i detta fall att vara med mamma) är nog snabbaste vägen till en bättre relation till pappa - hur bakvänt det än må låta . Och sedan hänga med pappa all tid som går då han är nöjd. Jag tror inte på att få skrika sig tyst hos pappa om man vet att det är mamma barnet vill ha. Det kommer intr att ge en bra relation. En pappa som är lyhörd inför vad barnet vill ha (mamman i detta fall) och alltså lämnar över till mamman när så behövs kommer att ge barnet en förståelse för att pappa lyssnar och vill barnets bästa.
    Skrikmetoder = barnmisshandel.
  • Tildis
    Me like coffee skrev 2012-01-30 16:35:41 följande:
    Att följa med barnets behov (i detta fall att vara med mamma) är nog snabbaste vägen till en bättre relation till pappa - hur bakvänt det än må låta . Och sedan hänga med pappa all tid som går då han är nöjd. Jag tror inte på att få skrika sig tyst hos pappa om man vet att det är mamma barnet vill ha. Det kommer intr att ge en bra relation. En pappa som är lyhörd inför vad barnet vill ha (mamman i detta fall) och alltså lämnar över till mamman när så behövs kommer att ge barnet en förståelse för att pappa lyssnar och vill barnets bästa.
    Tycker jag med... anser också att det är lite förlegat med "skrikmetoden", även om jag inte skulle gå så långt / vara så arrogant som att kalla det barnmisshandel! Att ett barn skriker det är OK, en stund... man måste ju se OM det går över snart av sig själv, annars vet man aldrig.Sen behöver kanske inte barnet skrika i en ½ timma. Men om man tror att ens barn aldrig ska låta skrikas, så gör man kanske sig en björntjänst i långa loppet.
  • aud
    Tildis skrev 2012-01-30 16:51:11 följande:
    Tycker jag med... anser också att det är lite förlegat med "skrikmetoden", även om jag inte skulle gå så långt / vara så arrogant som att kalla det barnmisshandel! Att ett barn skriker det är OK, en stund... man måste ju se OM det går över snart av sig själv, annars vet man aldrig.Sen behöver kanske inte barnet skrika i en ½ timma. Men om man tror att ens barn aldrig ska låta skrikas, så gör man kanske sig en björntjänst i långa loppet.
    Jag antar att det är min sidfot "Skrikmetoder = barnmisshandel." du syftar på. Det är alltså en sidfot som hamnar under alla inlägg jag gör, inte en kommentar till den här tråden och inget riktat mot dig vilket jag tolkar det som att du anser. En skrikmetod är att systematiskt låta en bebis gråta i sin ensamhet för att den ska lära sig något, t.ex. att sova ensam. Och ja jag tycker verkligen att det är barnmisshandel. När en bebis gråter i en förälders famn är det inte en skrikmetod och inte barnmisshandel. Nu tycker jag visserligen inte att det är optimalt att ena föräldern envisas med att trösta när bebisen tydligt vill vara hos andra föräldern, men nej det är inte en skrikmetod och nej det är inte barnmisshandel.
    Skrikmetoder = barnmisshandel.
  • Tildis
    aud skrev 2012-01-30 17:12:01 följande:
    Jag antar att det är min sidfot "Skrikmetoder = barnmisshandel." du syftar på. Det är alltså en sidfot som hamnar under alla inlägg jag gör, inte en kommentar till den här tråden och inget riktat mot dig vilket jag tolkar det som att du anser. En skrikmetod är att systematiskt låta en bebis gråta i sin ensamhet för att den ska lära sig något, t.ex. att sova ensam. Och ja jag tycker verkligen att det är barnmisshandel. När en bebis gråter i en förälders famn är det inte en skrikmetod och inte barnmisshandel. Nu tycker jag visserligen inte att det är optimalt att ena föräldern envisas med att trösta när bebisen tydligt vill vara hos andra föräldern, men nej det är inte en skrikmetod och nej det är inte barnmisshandel.
Svar på tråden Pappan duger inte=(