Ointresserade av sina barnbarn?

även om jag kan förstå att det är väldigt jobbigt för dig/er...

så skulle jag heller inte vilja höra av mig till någon som tydligen bara är intresserad av att få hjälp, (du säger inget om att du hör av dig bara för att ses) det är faktiskt inte dina föräldrar som skaffat barn.
Och man kan väl få professionell hjälp när man får tvillingar?

tex mina föräldrar har inga problem med mig och min ena bror med våra barn. men den äldsta vill dom knappt prata med eftersom han bara vill dumpa över sitt barn på dom för att kunna göra "roliga" saker enligt honom.

det är alltid tråkigt när mor/far föräldrar inte vill träffa sina barnbarn... men det är inget man kan tvinga dem till...

jag har full förståelse för att ni har haft det jobbigt men kan ha förståelse för att de inte vill komma och hälsa på om ni förväntar er att de ska åka och handla åt er...

Du verkar ju bara vilja att dom ska komma och städa eller något. Jag hade inte heller velat träffa er då. ERA barn är ERT bekymmer och dina föräldrar har inte valt att skaffa tvillingar.

Det är NI som får ta hand om era barn på bästa sett och städa upp i ert hem samt handla. Det kan man inte kräva att andra ska fixa bara för att ni har det jobbigt.

Visst kan man önska att folk vill hjälpa till men du kan inte sitta och tycka att det är deras skyldighet för det är det inte. Dom har sitt liv vid sidan av er och är kanske inte intresserade att passa opp på er!

Jag har inte tvillingar men jag kan föreställa mig att det är väldigt mycket jobb.

Det jag reagerar över i din text är att du först säger att dina föräldrar inte vill träffa sina barnbarn, men sen handlar resten om att du vill ha hjälp med sysslor hemma och att du därför vill att dom kommer?

Vi har aldrig fått hjälp med handling, städning och tvätt mm heller, och det har jag aldrig förväntat mig. Vardagen är ju så och man får lära sig att prioritera det som är viktigt när barnen är små. Det jag däremot tyckte var mysigt när dom kom var att få lämna över barnen i deras famnar en stund och bara få vara

Nu när dom är större tycker jag det är lite lyxigt när vi ibland kan lämna dom hos farmor och farfar och bara dra iväg en stund själv och handla på Ica eller vad som nu behövs.

Kan det vara så att dina föräldrar tycker det är jobbigt att du hela tiden förväntar dig hjälp och därför drar sig för att komma? Nästa gång dom kommer, be inte om något utan låt dom få verkligen en chans att göra det dom kom för, umgås med sina barnbarn. 

 Mina föräldrar bor en dagsresa bort, så man kan ju inte ses så ofta. Men jag saknar att de inte ringer mer och vill prata med barnbarnen. Visst har de många barn, men "bara" 12 barnbarn, och ett telefonsamtal i månaden hade de hunnit med tycker jag. Har gjort ett experiment nu och väntat på att de ska ringa, men icke.
 Tror i och för sig inte att det är ointresse, de bara är så och förstår inte att jag tycker att de borde hålla mer kontakt. Jag orkar inte alltid vara den som tar initiativ. Och även om jag vet hur mina föräldrar är så känns det som ointresse när de aldrig hör av sig!
 Jag förstår dig på ett vis, men håller också med att det låter i TS som om du vill att de bara ska komma och hjälpa till, och det kan man aldrig kräva!

Ledsen men håller med de andra.Själv hade vart glad om mina barn hade haft mor eltr farföräldrar alls.

Mina föräldrar är döda och min sambos föräldrar så ointresserad av sina barnbarn så de inte ens sett de yngsta som nu är 3-4 år.

Bjud in dina föräldrar helt kravlöst och se.

Samt erbjuder du din sjukliga mamma din hjälp?

Sen om ni verkligen inte orkar så får ni kontakta socialtjänsten för hjälp.

Hoppas det löser sig för er         

Som sagt ts. Jag förstår att det svider men vill du att dina föräldrar ska ha en bra relation till sina barnbarn så bjud hem dom på FIKA utan en massa krav att dom ska göra ett "handtag" som du så fint uttrycker det. 

Dom vill inte sköta ert stök helt enkelt. Dom har väl sitt eget att tänka på. Och att ni har fått tvillingar ÄR inte deras "problem" även fast jag förstår att det kan vara väldigt jobbigt så är det fortfarande era barn.

jag har tre barn(dock inga tvillingar) men jag har 16mån mellan 1an och 2an och när nr 2 föddes hade hon kolik och skrek VARJE natt i 3 månader. Jag höll på att bryta ihop men inte krävde jag att mamma och pappa skulle komma och ta hand om allt för att JAG valt att skaffa barn tätt. 

Dom kom och hjälpte mig om dom hade tid och lust men inte för att jag tyckte det var deras skyldighet för det var det inte. 

viseversa: Finns det någon som kan välja om de vill ha tvillingar eller inte? Sorry, lät bara så lustigt....

Jag tycker gott att mor- farföräldrar både kan komma och fika men även hjälpa till med barnbarnen då och då. Har ingen relation till min mamma, men vet att min mans föräldrar kommer vilja engagera sig den dagen det kommer barnbarn och även mina bonusföräldrar. Hade ju varit knepigt annars kan man tycka.
Ingen skyldighet, nej. Men märkligt att det inte finns ett naturligt intresse och vilja att vara med och engagera sig och bjuda in sig till det...inte när som helst och släppa allt, men ändå visa en vilja och hjälpa till då och då - eller att ta barnen någon dag är väl också naturligt? Inte endast för att hjälpa till utan för att få mysa med barnbarnen, eller?... 

TS: Tråkigt att du upplever att de inte vill träffa sina barnbarn, men kanske skrämmer du bort dem med krav om hjälp?

Men du kan aldrig lägga på någon annan att de måste hjälpa dig för att du ska få ihop din vardag. Du får själv fundera över vad som är viktigast, vad du hinner med och göra en kompromiss där.

Om din pappa erbjuder pengar kanske du i så fall kan köpa hjälp med avlastning?

Har du provat att be dem om barnvaktshjälp? Och vara ärlig med det från början. Säga att "skulle ni kunna komma hit och passa småttingarna medan jag åker och handlar och klipper mig, och sedan kanske ta en promenad med dem medan jag lagar en god middag till oss allihop?". Kanske säger de nej, kanske säger de ja. Säger de nej kan du fråga varför, om de inte vill äta middag, om de inte vill passa barnen eller om det är något annat som är galet...