morfar

Jag kan förstå dig, min morfar har varit väldigt sjuk till och från nu ett par år.

Men läkarna vet inte hur det blir med din morfar och är din morfar stark så kan han komma ur detta, finns ju massa rehabilitering och hemhjälp så oavsett vad som händer med han om han tillfrisknar så kommer han få hjälp, annars får ni kräva hjälp. Men skulle han mot förmodan inte vara stark nog så hoppas jag att ni har haft många fina år i hop med massa finna minnen. Så länge du skänker han all dig kärlek via tänkekraft så är han glad, om han tänker något nu så är han glad för de som kan stöta honom både de som är vid hans sida men även de som inte kan för han vet att ni alla älskar honom.

Han din man några syskon, föräldrer edtc som kanske kan gå in och hjälpa till med barnen så att du kan få åka till din morfar? Har svårt att tro att du skulle bli nekad ledigt från jobb (eller liknande) för detta. Vill du ha billig resa med kort varsel kan du ex hitta på Tradera då SJ säljer massa tågresor där. Annas kanske buss fungerar, kolla runt och kolla vad som finns ifall du vill hitta något billigt.

Kram
  

tack för dit svar.
Har nu pratat med mamma och han har sedan igår blivit sämre fått hög feber och vätska i lungorna så det ser inte ljust ut. Dom har även pratat med läkarna och dom sa att skulle han mot formodan vakana igen skulle han bli ett vårdpakte.
Inte helt lätt att hälsa på då dom bor på Gotland, vist går det och hjälp med barnen går att ordna. Men har även pratat med min bror och han tyckte det var jobbigt att se morfar ligga där, det var liksom inte han längre, så vet inte om jag vill se honom. Känns mer som jag vill minnas honom som han var innan allt hände.Har mina tankar hos mormor nu då hon har det mycket jobbigt. Blir troligen en resa till ön innom en snar framtid. 

sent igår kvälls somnade han in. Låg och tänkte på honom i sängen när jag fick en varm känsla  runt kroppen och jag sa jag älskar dig morfar, när mamma ringde på morgonen och skulle berätta. Frågade jag vilken tid och det var precis då jag haft min känsla, tror att det var morfar som kom och gav mig en sista kram innan han lämnade jorden får nya äventyr.

Ja, det är inte "trevligt" alls när de man älskar avlider men förhoppningsvis kan man trösta sig med att de har haft ett värdefullt liv fullt med glädje och kärlek.

Det du nämner om att "de säger adjö" har jag upplevt 4 gånger. När mormor, morfar och farfar dog visste vi att slutet var nära och kunde komma när som helst men vid varje gång det hände så fylldes jag med en värme och ett lugn på något sätt just runt tidpunkten för dödsfallet.

Men när min farmor dog hux flux var jag på kurs och fick en oförklarlig känsla av panik, ångest och att jag bara var tvungen att åka hem. Jag bodde hemma på den tiden och det var långt innan mobiltelefonerna fanns. Mina andra kompisar skulle gå ut och fika och ville att jag skulle följa med men jag bara upprepade att jag var tvungen att åka hem, jag var så ledsen helt plötsligt - på en jättetrevlig kurs fylld av skratt.

Så jag åkte hem... när jag öppnade dörren stod pappa där och han behövde bara säga farmor så visste jag. Jag har aldrig kunnat bortförklara den känsla av sorg och ångest jag kände den dagen och som började just efter att hon avlidit i hemmet.

Jag hoppas att din morfar får en bra, fin och värdig begravning och du får massor med stödjande kramar av mig. 

har nu börjat förstå att han är borta och det känns tungt. Nästa vecka är begravningen och det kommer att bli tufft.
Har i kväll satt in pengar i hans minne i en fond och på minnes kortet skrev jag följande rader, var inte helt lätt att komma på hur man skulle uttrycka sig, men det känns som om det blev bra

Vi hann ej  ta farväl 
ty döden kom så fort.
Tack för allt du givit ,
tack för allt du gjort.

Vila i frid morfar,
du kommer alltid att finnas i våra hjärtan.