Hur tar du dig fram med barnen i snön? Berätta och vinn ett fint pris!

Glömde skriva att vi tar denna vagn för den har smala stora däck å man tar sig lätt fram i snön, så fastnar snön inte i däcken som den gör på våran andra vagn

Haha..ja det är ju antingen sitta upp och va sur eller ligga ner och va skitglad, men när han ligger så går det ju inte dra han i pulkan för då är hans ben i vägen.

Tja, vagnen med yngsta barnet tar sig knappt fram alls, och de två äldsta har det inte mycket lättare.

Lättset sättet att ta sig fram i snön är att låta lilla tjejen ta lilla hunden och gå själv.

Vissla: jisses va gulligt! :)

Här varieras det mellan vagn och bärsele (oftast bärsele) när hunden skall få sin promenad. Är man 2månader så finns inte så många andra alternativ och hunden måste rastas. Nästa år hade vi hoppats på att hunden skulle få dra lillen i pulka eller skrinda (vilka vi redan införskaffat sedan länge och tränat honom med) men nu visade det sig att han har en D-höft (allvarlig höftledsdysplasi) så det blir tyvärr inget av :(

Har bara mobilkort, men det får duga :)

Jag tycker jag skall vinna för att vi har inga cykelvägar eller dylikt där jag bor. Det är bara bilvägen som är skottad, och det är nästan omöjligt att ta sig fram i skogen när det är snö, iaf med barnvagn.

 

Haha! Jag önskar jag hade tänkt på att knäppa en bild för några dagar sen när jag tog mig hem i värsta snön, Det var oplogat backen upp från bussen och det verkligen vräkte ner och var kolsvart ute! Vi hade varit ute lite för länge på äventyr och skulle ta oss hem när 3-åringen somnar på bussen och givetvis kissar ner sig totalt. Klädde av henne lite diskret och proppade ner henne i bebisens vagn mellan två fårskinnsfällar.
Bebisen blev väckt för att storasyster behövde hans vagn, tänkte sätta honom i bärsjalen som jag givetvis hade glömt! Knyter fast honom lite snyggt med en halsduk jag lånade av äldsta sonen. Han skriker som en besatt, så jag lyckas få fram tutten till honom där han hängde i halsduken.
Av bussen med allt och 5-åringen är superduper trött och ska absolut stå på ståbrädan som nu var ledig. Är bara glad att ingen skriker för tillfället och vill snabbt hem då det börjar bli galet kallt, så han får stå där han står och jag börjar kämpa mig hemåt. 8-åringen går först med en ficklampa och hunden. 3-åringen somnar igen så jag lägger en filt över hela henne, hon får inte plats under sufletten och har inget skydd mot snön som vräker ner. Bebisen hänger i sin halsduk och vägrar släppa tutten.
Jag kämpar och kämpar, nära att börja gråta ibland men känner mig som värsta superwomen nästa sekund! Svär lite över att mannen inte är hemma och kan komma och hämta oss med bilen. Lyckas ta oss hem tillslut!
Mannen öppnar dörren och ser hela paraden med 8-åringen med lampan och hunden först, sen vagnen med en stor filt över hela (sen massa snö på det så det såg ut som en stor snöhög), femåringen på ståbrädan supertrött så han lixom ligger framåt över vagnen (snöhögen) och sist jag genomsvettig, högröd och med tutten hängandes i luften (då precis släppte bebisen!)!

Visade sig att han hade åkt hem tidigare för att han hade hört att det skulle snöa massor!  

Vagnen tar sig inte fram så bra här hemma nu på vintern. Är det inte oplogat så är det vallar som man inte kommer över så lätt med hjulen på vagnen när båda barnen sitter i den.

För mycket snö för en liten att gå i.

Då får vi istället köra igång fyrhjulingen och ploga med så vi kan gå en sväng med vagnen.

Vi bor i småland men det har sista åren varit mycket snö häromkring. Med en 1.5 åring och en 3 månaders i vagnen är det inte lätt att ta sig fram i snön.
I värsta fall får jag ibland ta 1.5 åringen i bärstol på ryggen och 3 månaders i bärsjal på magen, inte alls det bästa för ens rygg och dessutom sover barnen bäst i vagnen.

Skåning här.....Tar mig helst inte fram i snö, men måste jag så går jag. Tyvärr ingen som vill fotografera mig när jag går haha.