Ja det jag undrar är om man man kan vara en ap- förälder även om barnet sover i egen säng o vagn o även om man inte ammade så länge o låter barnet ha napp ibland. Ibland verkar det som om mycket handlar om just Sjal o samsovning. Jag har alltid burit mitt barn mycket o haft mycket kroppskontakt o har börjat intresserat mig för ap nu men jag har inte vetat om det tidigare. Min son är 15 mån nu.
Det är jag övertygad om att man kan.
Tror absolut inte att det du skriver är något krav :)
Självklart kan man det! AP handlar om att vara lyhörd inför sitt barn och hitta en balans i familjen. Om barnet är nöjt med att sova i egen säng och åka vagn så har man ju varit lyhörd och inte tvingat det till något. Jag ser samsovning, sjalbärande och annat som förknippas med AP som verktyg som kam underlätta föräldsraskapet och göra det lättare att möta MINA barn. Men andras barn kan ju vara jättenöjda i egen säng och i vagn även fast mina aldrig har varit det. Jag tror att anledningen till att samsovning och bärande uttrycks så tydligt inom AP är för att den rådande samhällsnormen, dvs åka vagn och sova i egen säng, inte allt för sällan går emot det som barnet vill. Men lika lite som man per automatik ser saker ur ett AP-perspektiv bara för att man bär och samsover lika lite måste man bära och samsova för att anta AP-perspektiv. Så ser i alla fall jag det.
Det tycker jag kan man!
För mig har det alltid handlat om att ge barnet det som barnet behöver, framförallt när det gäller närhet och amning.
Min bebis började med att alltid sova ovanpå oss, och bli buren hela tiden. För hon gnydde/grät annars (en period gallskrek hon så fort man la ner henne). Nu är hon 3,5 månad och har sedan ganska långt tillbaka sovit i sin egen korg. Helt enkelt för att vi märker att hon sover bättre då.
Hon är dessutom sån att hon tar det som en ren förolämpning om man erbjuder bröstet om hon inte är hungrig. Det är inte något man gör för att gosa, eller en insomningsmetod, det är MAT och inget annat, tycker hon...även om jag gärna hade haft amningen till det också 
.
Självklart kan man det.
Jag tycker det men jag har själv fått höra att jag inte kan vara AP eftersom jag inte fick till samsovningen, det var kravet för en riktig AP-förälder (förslag som att madrassera hela sovrummet kom som motpol till att låta honom ha en egen säng)
Ja jag tycker det är synd att man ser metoderna som grejen och inte förhållningssättet. För mig är AP ett förhållningssätt och jag ser mig själv som en AP-förälder även om jag inte kallar mig det för att jag fått så mycket hugg för bl a samsovningen (som för övrigt började fungera då sonen var tre år och började gilla att sova )