Forum Förlossningsrädsla - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • har tappat allt förtroende!

    Ons 14 mar 2012 11:04 Läst 1667 gånger Totalt 7 svar
    Anonym (rädd)
    Visa endast
    Ons 14 mar 2012 11:04

    Inför min första förlossning kände jag mig ganska lugn och trodde verkligen att personalen fanns där för mig när jag behövde hjälp.
    Men efter det förlossningen tappade jag all tillit och förtroende till personalen.
    Ville inte ha fler barn pga att jag inte kan tänka mig att gå igenom en förlossning igen.

    Men nu fyra år senare är jag gravid av misstag, trots skydd. Min första reaktion var att jag inte kunde tänka mig att ta bort det.Men sen när jag tänkte på förlossningen så ville jag inte mer. Min man vill verkligen ha fler barn så med viss påtryckning från honom så bestämde vi oss för att behålla det (då även jag innerst inne drömmer om att ha ett barn till)
     
    Min försvarsmekanism: det är ju inte så ovanligt med missfall fram till v 12. När v 12 hade passerat: får se vad kubb/nupp testet visar då bebis kanske inte är friskt. När testerna visat bra: UL i vecka 19 kommer säkert visa att det är något galet. och sådär har jag hållt på.

    Först nu har polletten ramlat ner och jag inser att denna bebis på något sätt måste ut. Bara tanken på det gör mig skräckslagen full med gråt och panikkänslor. Jag saknar förtroende fullständigt för alla som har med magen att göra!! De har gjort så mycket fel så det är inte försvarbart hur jag än vänder och vrider på det. Jag blev jäkligt illa behandlad vilket har satt sina spår.

    Denna graviditet har hittills skett massa felaktigheter, både stora och små, som berott på pesonalen.  Detta ökar ju bara på min panik.

    När jag läser andra förlossnigsräddas inlägg så verkar kejsarsnitt vara "genvägen" och svaret på de flestas problem. Men inte för mig! En stor bukoperation kräver duktig, kunnig och lyhörd personal. Jag skulle aldrig låta något skära i mig som jag inte kände att jag kunde lite på.
    Hur jag än vrider och vänder på detta måste jag i slutändan våga lita dem. Och jag förstår inte hur detta ska gå till.

    Hade hjälp av en aurora efter min första förlossning. Hon sa till mig att om jag skulle bli gravid igen så är det bara att höra av sig. Men gissa, jag har försökt få tag i henne frekvent i 4 veckor. Har lämnat flera meddelanden och pratat med annan personal som lovat att framföra att jag vill bli kontaktad av henne. Men inte ett ljud. 

    Jag vill inte!   
     

  • Anonym (oj!)
    Visa endast
    Ons 14 mar 2012 11:37 #1

    Nu blev jag oroligt. Jag föder mitt första barn i juni och har inte känt någon rädsla alls inför min förlossning. Jag har hela tiden tänkt att det kommer att finnas människor där för mig, som tar hand om mig. Men när jag läste din text insåg jag att det finns idioter överallt. Även på sjukhus!

    Får jag fråga på vilket sätt du kände att du inte fick det stöd du behövde?

    Dålig stil för övrigt att den tjejen inte hör av sig tillbaka till dig. Finns det ingen annan du kan vända dig till?

  • Anonym (rädd) Trådstartaren
    Visa endast
    Ons 14 mar 2012 12:23 #2

    Det är verkligen inte min mening att göra dig oroad. Flera av mina vänner som fött på samma sjukhus har en helt annan upplevelse av personalen än vad jag har.
    Men i mitt fall så var inte personalen närvarande. De stunder de var hos mig så lyssnade inte alls på mig. När jag efter 30h gick in i mig själv kunde jag inte göra mig hörd eller förstådd över huvud taget då jag inte förmådde att säga ett pip.. Ingen pratade med mig eller ens försökte få tillbaks mig i verkligheten igen, Jag antar att de tyckte det var bättre att inte hjälpa mig då det tydligen var väldigt många förlossningar igång samtidigt. Visst kan jag förstå att det är lättare att uppmärksamma de som kan skrika/prata för sig. Men det är inte ok att försumma en annan. Personalbrist är ingen ok ursäkt, de skulle ha skickat mig vidare till ett annat sjukhus om de inte hade resurser.
    Saken är den att det höll på att gå illa för både mig och bebis. Och det finns svart på vitt i min journal att jag frångått det normala framskridningsskeendet i min förlossning och  med råge passerat den sk "action line" , dvs dags att agera. Men med ingen personal som hann hjälpa mig så spelade det ingen roll.
    Fem timmar efter jag bad om EDA första gången (var då öppen 6cm) kommer en stressad narkosläkare in och sticker fel, mummlar nått om att jag ändå har krystvärkar (vilket jag inte fick förren många timmar senare) och försvinner ut igen. Ingen har ens introducerat lustgasen för mig trotts en lång förlossning.
    Jag är bara otroligt tacksam över att jag och mitt barn klarade oss så bra som vi gjorde och att hon inte fick komplikationer av syrebristen. Hade hon fått bestående skador hade detta berott på frånvarande personal som inte agerade när det var brukligt. Inte ok! 

    Så mitt största tipps jag kan ge; PRATA FÖR DIG MEDANS DU KAN! 

  • Anonym (först­år)
    Visa endast
    Ons 14 mar 2012 23:08 #3

    TS, jag förstår så väl vad du menar. Jag kan inte tänka mig att vara gravid och föda barn igen i det här landet. Att ta kejsarsnitt känns inte heller bra, det kan uppstå komplikationer och så står man där utan hjälp och utan att bli tagen på allvar. Ett stort problem är ju att ingen lyssnar på vad man säger utan de kör bara sitt eget race.

    Usch, vilken jobbig situation du befinner dig i. Vet inte riktigt om jag kan ge dig nåt råd för jag förstår att du har panik. Det hade jag fått om jag skulle bli gravid igen.

    Typiskt att du inte kan få tag på den där BM du hade förtroende för. Hoppas du får tag på henne snart. Tillsammmans kan ni kanske planera för förlossningen så att det känns lite bättre.

    Hur är det med din BM på MVC, kan du känna något stöd från henne?

    Jag håller tummarna för att du snart får tag i aurora-BM och att hon kan hjälpa dig!

  • Anonym (hemma­?)
    Visa endast
    Fre 16 mar 2012 22:07 #4

    Föda hemma? Kontakta fodahemma.org så får du råd och tips :)


    Föder inte heller på sjukhus igen, aldrig. Pga personalen.

  • Fre 16 mar 2012 22:55 #5

    Prova prata med din BM på MVC. Kanske det går att boka in ett möte på förlossningen då du kan få berätta om din känslor. Eller skriva ett tydligt förlossningsbrev där det framgår hur du känner dig och vilka förväntningar du har på deras arbete.

    Det är hemskt att du haft en sån jobbig förlossning. Min va inte den bästa heller då min BM betedde sig som om det va hennes första dag, på utbildningen. Men jag lever på förhoppningen att bara för en va katastrof så är inte alla det. Nästa barn ska jag vara tydlig med att begära en BM med minst 3 års erfarenhet.

    Sen får du lära upp din man i vad du vill och hur du vill ha det. Sen ska han hjälpa dig att få personalen att fatta det. Lite lättare för honom att ta konflikter och annat än för dig som är upptagen med annat. Känner du dig trygg i att han vet vad du vill så tror jag att du kommer att känna en viss lättnad. Känna en trygghet i det stödet han kan ge dig. Om inte han kan det så kanske det finns någon annan i din närhet som kan hjälpa er. En vän till mig hade med sig sin syster under förlossningen för hennes kille är för snäll helt enkelt. Men hon kände sig trygg i att hennes syster kunde ryta till om det kändes som de inte lyssnade. Hon kunde även, visade det sig, ryta till när min vän inte lyssnade på personalen.

    Det viktiga är nog att du berättar hur du känner för MVC.

    Lycka till !!!!  

  • Tis 21 apr 2015 11:41 #6

    Googla på Doula!

    En doula är med före/under/efter förlossningen.

    Kram

  • Tis 21 apr 2015 13:27 #7
    Doula skrev 2015-04-21 11:41:28 följande:

    Googla på Doula!

    En doula är med före/under/efter förlossningen.

    Kram


    Tråden är 3 år gammal
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll