Jobbigt

Nyligen förlorat mitt barn.
Fick barn med mitt ex, hon valde att lämna mig ett par dagar efter barnet fötts.
Har träffat barnet så mycket som möjligt men bara blivigt ca 2 dagar i veckan.
Jag lider grymt mycket , får panikattaker dagligen och mår skit.
Sen samtidigt så oroar jag mig för mamman, är jo jobbigare för henne (intalar jag mig)
Vårt lilla barn blev inte ens 3 månader.

Hur ska man gå vidare, hur ska jag kunna stötta henne
tar dagligen kontakt med henne för även om vi får och behöver
sörja på olika håll så är där saker som måste planeras oxå.
Det där hemska som en förälder ej ska behöva göra men vi måste
begravning

Beklagar så förlusten av ert barn..vi förlorade vår dotter för ca 4 mån sen så jag vet känslan av tomhet,saknad och sorg. Allt det man inte tror man kan ha samtidigt innan man är i det.
Jag vet inte hur kontakt till varandra är men nu måste ni lägga allt åt sidan och fokusera på detta. Acceptera att ni sörjer på vardera sätt, ni ska som du skrev göra det sista ni kan för ert barn med bl a begravning. Att behöva begrava sitt barn, ingen ska behöva göra det. Vi trodde aldrig att vi skulle klara det men nu några månader efter är jag glad att vi orka det. Gå till kurator och prata, kanske både tillsammans och själva. Hoppas ni orkar med detta.

styrkekram

Jobbigt

INNEHÅLL