• Jenny 993

    Hur mycket ansvar tar ni över era bonusbarn?

    man hjälps åt med allt när man bor ihop.... ge å ta finns det nåt som heter men tyvärr verkar inte så många förstå det.

  • Jenny 993
    Anonym skrev 2012-04-26 19:30:59 följande:
    "allt" och det bestämmer du för att du är vem?

    jag har inte sagt att jag bestämmer men det e min åsikt, å då e det jag som har bonusbarn
  • Jenny 993
    sextiotalist skrev 2012-04-26 19:35:56 följande:
    Man kan ge och ta inom många områden, men som jag skrev innan, skulle jag tassa in på min sambos föräldrarområde så skulle det inte bli populärt (och sambons ex hade nog också blivit skogstokig). 
    Nu hade en man med små barn inte ens varit aktuellt, för jag insåg även som barnlös att små barn har ett större behov på ett annat sätt av sina föräldrar än äldre barn och en man i en sådan situation var inte det minsta intressant. 

    Jag är säker på att orsaken till att jag och sambons barn alltid har haft en bra relation är för att jag inte var en till förälder, vi plockade russinen ur kakan från båda håll. Perfekt för oss alla.

    Sedan har man alltid ett vuxenansvar, jag kunde också bli arg på sambons barn, om det fanns en orsak till detta. Men uppfostran, skola och annat det fixade föräldrarna alldels perfekt utan en tredje part.

    Men jag har nu börjat förstå att min sambos barn har haft tur, de hade två föräldrar som ville vara föräldrar och inte skyfflade över det ansvaret på någon annan.      
    jag menade inte att man skulle leka förälder till ett barn som inte ens egna utan vara en vuxen som barnet ska känna trygghet i... dessutom e det så hos oss att har jag å barnet börjat en diskusion om något så ska inte pappan lägga sig i utan då e det mellan mig å barnet.....

    fördelen e ju då om man har lika värderingar om vad som e rätt å fel givetvis....  å mitt bonusbarn har 2 bra föräldrar som gör så gott dom kan
  • Jenny 993
    Anonym skrev 2012-04-27 13:13:40 följande:
    en väldigt dominant åsikt måste jag säga. Varför kan du inte vara lite mer tolerant mot olika sätt att leva?
    tyck vad du vill... men uppen barligen e du en feg människa som inte vågar stå för dina åsikter... då du e anonym jämt å ständigt...... det  ejag men då ska folk inte gnälla eller ha åsikter heller....
    sextiotalist skrev 2012-04-27 08:54:14 följande:
    Och den tryggheten kommer inte över en natt, utan det behövs tid för båda den vuxna och barnet för att känna tryggheten. Sedan finns det vissa indvider, män som kvinnor, som barn dras till, jag har några sådana vänner, de är verkligen barnmänniskor, sedan finns det sådana som jag, som inte är barnmänniska, utan det krävs så mycket mer för att jag skall känna mig bekväm.

    Min sambos ex är en riktig barnmänniska, det klickade mellan vårt gemensamma och henne direkt. Jag kunde utan att vara det minsta orolig låta henne ta hand om mitt barn när det krisade (det hände några gånger att jag i samband med handlingen hämtade barnen hos henne och jag kunde ha glömt något, då fick mitt barn vara kvar där, på hennes önskan, under tiden jag kompletterade det hela)

    Jodå, jag hämtade barnen ofta, men det var något som jag och sambon kom överens om att det passade bäst vid de tillfällena, handlade han, så hämtade han barnen, handlade jag, så hämtade jag barnen. Men fortfarande så var ansvaret för överlämnandet mellan honom och hans ex. 

    Så nog ställde jag upp, men togs aldrig för given.     
    nä det gör den absolut inte... å jag kan säga att det har tagit ett bra tag här då mitt bonusbarn e lite osäker på nya människor, men däremot för några veckor sen så har han kommit in i nåt som jag inte vet vad det ska kallas.... men e man å handlar så springar han å säger hej till alla å då menar jag alla han går förbi.....
    jag tas inte heller förgivet utan tillfrågas först om det e ok att vi gör så... å då ska jag säga att jag gärna tillbringar tid med mitt bonusbarn  

Svar på tråden Hur mycket ansvar tar ni över era bonusbarn?