Hur mycket ansvar tar ni över era bonusbarn?

Tar inget ansvar, förutom att jag i praktiken betalar underhållet eftersom vi har gemensam ekonomi och min mans inkomst inte räcker ens till "hans del" av mat och boende. Försöker däremot stötta min man i kontakten med exet och barnet eftersom det inte är problemfritt på något vis. Han får ta många smällar, men jag försöker peppa honom att ändå ringa barnet, bjuda hit henne eller annat. 
Kan erkänna här att jag mest tycker det är besvärligt att han har barn sen tidigare eftersom exet ställer till så mycket konflikter i vårt liv och maken mår dåligt av dom. Skulle aldrig drömma om att visa det för barnet däremot. Men det gör mig ont att se min man må dåligt av situationen och det är honom jag älskar! 

Eller så är du jag!
För min bonus är också 13, skolkar, röker, super osv. Om hon skulle varit här över natten till skoldag hade det sett ut precis som du beskriver det. Men nu bor hon inte här så ofta längre och då bara på lov och helger eftersom hon inte vågar lämna sin mamma (som övergav henne för något år sedan och bara flyttade).

Ja, det är otroligt tufft att se vad det gör med maken. Försöker också hålla mig på avstånd för att det inte ska dra ner oss båda. Bonusen var här i helgen. Hon gjorde en dum och obetänksam sak som fick mitt och makens gemensamma barn att skada sig illa. Det blev besök på akuten. Blev inte ett dugg arg eller så, eftersom det lika gärna kunde hänt mig eller pappan.

Bonusen däremot rev upp himmel och helvete och har nu sagt upp bekantskapen med sin pappa. Tydligen är det inte längre som innan här och det gillar inte bonusen. För det är ju rimligt att tro att allt ska vara som förut alltid, oavsett om föräldrarna bor ihop eller inte... *ironi*