Kan man få jobb efter gymnasiet?

Ingen aning. Dottern fick fast jobb som barista på ett café och flera av hennes vänner har fast jobb eller långtidsvik. Men det är de mest drivna av hennes vänner, några ska börja plugga i höst eftersom de inte fått något jobb.

Har hon funderat på att studera vidare sen? 
Vad ska hennes vänner studera till?

Hon vet inte vad hon vill bli när hon blir stor - och vem sjutton vet det! Jag är över 40 och har inte klurat ut det än.

De flesta av hennes vänner läser enstaka kurser vad jag vet, en ska läsa till tandläkare och en civilingenjör men de andra vet jag inte. 

Med de rätta kontakterna så kan man alltid få arbete. Jag gick samhällsprogrammet - humanistisk gren för jättelänge sedan. Jag fick jobb direkt efter studenten (efter sommaren), jobbade som vikarie på olika dagis i 1 år. Sen har jag haft många arbeten som inte kräver någon utbildnning, alltifrån snabbmat till jobb på fiskodling.

Men då är det inte helt omöjligt att gå gymnasiet, börja jobba, studera, skaffa barn och börja jobba?  

Inte omöjligt nej men säkert hyfsat svårt. Du får nog räkna med att gå runt och "sälja" dig hos företag och i början ta vad jobb som finns, även enstaka timmar.

Dottern har iofs bara varit arbetslös en vecka men hon är vansinnigt driven och jobbade som en tok den veckan för att få ett jobb. Fick först jobb över en helg, sedan timvik som förlängdes och fick sedan fast efter en månad. 

Man måste inte göra allt i rätt ordning men det blir enklare om man pluggar vidare innan man skaffar barn, om inet annat blir det stor inkomstsänkning när man lever på CSN.

Att det kan bli svårare att få jobb utan utbildning förstår jag men det kan ändå vara ett alternativ om det finns möjlighet att hitta något! Att jobba/vara kanske 1-3 år innan man studerar vidare.. 

Angående sista punkten så borde du läsa om mitt inlägg Jag skrev inget om att skaffa barn innan man pluggar vidare... Ta en extra titt  

Gå gymnasiet, börja jobba, studera vidare, skaffa barn och börja jobba efter färdiga studier

Det är klart det finns möjligheter, iaf om man kan tänka sig att nöja sig med nåt "skitjobb". När jag gick ut gymnasiet städade jag för två företag och satt i kassan i två butiker. Butik, städ, snabbmatsrestauranger, mackar och äldreomsorg brukar vara hyfsat lätt att iaf få in en fot och till att börja med få springvikariera.

Det där sista var bara min egen kommentar eftersom jag själv gjorde det i "fel" ordning. Dvs skaffade barn och pluggade när de var små. Det funkar (uppenbarligen!) men är onödigt krångligt och inget jag rekommenderar.

Men man ska heller inte få panik om livet visar sig bli annorlunda än man tänkt sig, det mesta löser sig även om lösningarna inte alltid är optimala.

Det kanske itne lät så men var tänkt som uppmuntran att välja att leva livet som man själv vill.  

Jaha, jo men själv tycker jag att det är viktigt att ha klarat av studierna innan jag skaffar barn för då blir det både billigare och lättare.. Även om det just nu känns som en evighet tills jag är klar.. Gymnasie 3 år, högskola/universitet ca 3 år, jobba +- 2 år, och skaffa barn.. Ja, kanske får räkna med + 2 år.. Men det känns bra ändå, då är jag 25-27 år och klar med alla studier och eventuellt hunnit jobba nåt år INNAN jag skaffar barn  

Ja, fast jag vill ju ha barn när jag är 22 år och det sätter ju käppar i hjulet.. Jag vill vara klar med studierna innan jag skaffar barn, och dessutom vill jag inte riskera pensionen Känns bättre att ha studerat klart och hunnit jobba lite innan man skaffar barn så jag lägger mina önskemål om barn åt sidan.. Att ha säkert arbete går före i alla fall... Man måste ju ha råd att leva  

De som har svårast att få jobb är de ungdomar som avbröt sina gymnasiestudier. Att då ha gått klart gymnasiet höjde chanserna anmärkningsvärt mycket för att få jobb. Dock är det nog skillnad på om man gått yrkesgymnasium eller högskoleförberedande. Som akademiker är arbetslösheten lägre.

Gå en yrkeslinje istället :)
Jag gick omvårdnad och har haft fast jobb i 1 år och väntar barn nu. Är 21 år.

För mig är de en självklarhet att slippa plugga vidare, för ja avskyr att plugga.
Men alla är ju olika och de är tur :)

Det var lite lättare att få jobb direkt efter gymnasiet "på min tid" (snart 30 år sen :-P ), men de flesta tog bara tillfälliga jobb för att sen plugga vidare. Dom jag känner som enbart läst gymnasiet (inte yrkeslinjer) fick visserligen jobb, men ingen av dom är helt nöjd med sina "karriärer". De brukar klaga på lön, arbetsuppgifter och en hel del annat. Det är också dom som haft svårast att behålla jobb en när det varit neddragningar och uppsägningar.

Jag vet en som fått jobb utan ens att ha avslutat gymnasiet. Fast med hyfsad lön (runt 25k?) via kontakter naturligtvis. Alla andra 10 jag känner i den åldern är antingen arbetslösa, pluggar eller hankar sig fram på timanställningar.

Jag vet att den som har fast jobb var sjukt skoltrött och gå klart inte var ett realistiskt alternativ men planerna är komvux och högskola längre fram.