Åhh neeeej! Jag råkade ta fel!

Jag tog HELT fel på människa en dag på Willys.. jag skratta så jag GRÄT när jag åkte hem. Betedde mig som värsta psykot!

Var klar i kassan på Willys när en dam kom och började packa upp sitt på bandet! Vi kollade på varandra och jag kände igen henne.. det var ju henne vi köpte kattungen ifrån!

Såååå.. jag hänger kvar vid kassan medans hon lastar upp sitt .. frågar henne om hon fått bilden som jag skickade till hennes mobil? 
Hon tittar väldigt frågande på mig, men hon ska kolla säger hon!
Ingen panik säger jag.. packa dina varor du.. och det gör hon!

Sen drar hon upp mobilen o kollar.. nä inget kort. 

Oj va konstigt säger jag.. men här ska du få se o hivar upp min och tar fram ett kort!
-Titta.. här ligger hon o sover med sonen säger jag.. vi är såååå nöjda med henne.
-Aha.. är det en kattunge? Säger hon. 
Va? Är hon senil tänker jag... 
-Jaaa... det är ju katten vi köpte av dig ju!??
-Va? Nä jag har inte nån katt!

Här inser jag ju att det inte är helt rätt människa.. 

-Men gud va pinsamt.. vem är du då? frågar jag o skrattar lite 
-Det du! svarar hon.. 
Men hjälp tänker jag.. o funderar så det knakar i huvet
-Men näää VEM är du?
- Din frissa!! 
-Men hjälp va pinsamt.. förlåt.. blablabla
-Äh sa hon det är ingen fara, nu fick jag en lite roligare dag!

Om jag bara hade frågat om det var hon först innan jag börja "hänga" i kassan o kolla på när hon packade upp sina grejjer. Om jag bara inte babblat på om allt möjligt o hon såg så frågande ut kan jag tänka nu i efterhand. 
Jag skratta så jag grät när jag åkte hem kan jag säga! 

En gång på bio blandade jag ihop min och stolsgrannens läsk i kopphållaren... Jag hade suttit och druckit upp nästan hälften av hans läsk innan jag ställde ner den och han demonstrativt tar upp den och börjar dricka... först tänkte jag "vafan!?" tills jag insåg att min stod på andra sidan... oops...

hihi så kan det gå