Min sex månaders pojke sover hela nätterna på mitt bröst och alla sovstunder på dagen sover han i min famn. På dagarna har jag honom ganska mkt i bärsele.
Tror ni att han kommer att få problem att sova själv?
Det verkar som att alla som jag pratat med säger att det är bra att liksom vänja honom att sova själv också. Grejen är att jag tycker att det är ganska mysigt med närheten plus att han verkligen är ett "närhetsbarn" :)
Nä, det blir inte så automatiskt för alla som är nära sina barn. 
Inte om du tar det steg för steg. Först sover han bredvid dig, och en vacker dag bestämmer han eller du att det är dags för en egen säng åt honom. Kanske han somnar där då och sedan tassar över mitt i natten, och med tiden blir det allt fler morgnar då du upptäcker att han ligger kvar i sin egen säng. Det där ger sig!
Nejdå, det löser sig. Är relativt säker att han inte kommer sova på ditt bröst om tio år ;)
För ett lite mer givande svar; min sov var också sån, när han var runt 11-12 månader så ville han inte sova i famnen mer utan nu sommar han i sängen, fast med nån av oss bredvid (oftast). Han sover bara i famnen när han är sjuk nu för tiden.
Tack för alla era svar!
Blir lite orolig när jag har fått höra att jag liksom "gräver min egen grav" så att säga. Men vad skönt att det alltså kan lösa sig helt naturligt.
Min dotter sov på mig de första månaderna, men sov sen själv hela natten vid sju månader. Jag resonerar som så att ett barn som får all den närhet det behöver när det är litet blir tryggt och har lättare att sova själv sen osv. Iallafall är min dotter, som blir tre år snart, ett väldigt tryggt barn
Börja successivt kanske som någon nämnde och gör hans säng väldigt mysig så han vill sova där själv. Jag "fick" inte ha min son i sängen för min sambo, han var rädd att rulla på honom så lillen har sovit ensam sen dag ett. Nu är han i sitt eget rum sen han var två veckor och sover ensam hela nätter. Buhu fast på morgnarna gosar vi en hel del ihop.
Jag tror att trygga barn har lättare att sova själva, och om han blir trygg av det så är det nog bara bra!
Jag har alltid lyssnat och låtit min bebis "bestämma". I början sov hon på någons bröst på nätterna, och blev buren jämt på dagarna. Hon gallskrek om jag la ner henne. Men det tog inte lång tid innan hon sov bättre ensam i sin korg (men mamman saknar bebisgoset....), och nu vill hon inte vara i famnen så mycket förutom när hon är trött, utan vill aktivera sig!
Jag tror att om jag hade försökt "lära" henne att sova ensam så hade det gått sämre...