Min 3 åring är smart för sin ålder!

Vi har en 3,5-åring och träffar ju en del barn i samma ålder och jag upplever verkligen inte att de flesta kan allt som TS barn kan. Knyta skor tex, vilka barn övar på det idag när alla har kardborreskor? Skära all mat och bena fisk, de flesta barn använder väl inte ens kniv i den här åldern ännu? Skala potatis med fingrarna ja, men inte med kniv.

Sen det där med prata rent undrar jag över, även de barn vi känner som verkligen anses tidiga språkligt, man måste ändå anstränga sig för att uppfatta helt vad de säger. De pratar tyst och lite mumligt även om själva uttalet är helt rent. Eller?

Men, hallå... Säger man buguck istället för bondgård så pratar man inte rent! Vad är i så fall prata orent för dig?

Det förklarar en hel del. Jag trodde att TS pratade om att barnet talade rent, dvs både uttal och ord rätt. Men när det endast handlar om att uttala ljuden (R, S osv.) är det en helt annan sak. 

Men när TS sa att hennes dotter talar rent så tänkte jag automatiskt att även orden var rätt. 
En utvecklingsstörd 10-åring som kan uttala alla bokstäver rätt men inte kan säga mer än 2-3 ordmeningar kan enligt mig inte tala rent. Enligt mig och de jag pratade med på BVC så kan man inte tala HELT rent förrän ca 4-5 år. Däremot kan man UTTALA rent. Inte PRATA rent. Jag tycker det är en markant skillnad.

Nej jag skrev ju det, precis när hon började prata var det lite såna ord som kom, men i 2-årsåldern pratade hon rent och nu rättar hon oss tom på såna saker som hunn-dagis - "nej det ska vara hunD-dagis!". Då pratar man definitivt rent . Men prata orent kan ju också betyda rätt ord men sluddrigt eller otydligt tal, att inte kunna säga R och S eller blanda ihop B och D eller liknande.

Du skrev "hon uttalade "Buguck" helt rent och supertydligt".
Hur kan hon ha gjort det när buguck inte är ett ord. Då är det väl inte rent?

Vad är "helt rent" enligt dig?

Jag har mycket svårt att föreställa mig en tvååring som uttalar allt rätt. Några saker som brukar vara svårt;

* Säga R rent.
* Säga Tjej, Tjat, Tjugo istället för sej, sat, sugo
* Säga Chans, Charlott, Skjul, istället för sans, salott, sul.

Men vet vet jag, det kanske är vanligt att tala HELT RENT i tvåårsålden, bara det att jag, av en slump, råkat pricka in att bara träffa dessa få tvååringar som inte kan det. Jag kan dock tycka att det i så fall är lite konstigt att det på 2,5-årskontrollen kollas om barnet kan säga ett 10-tal ord och om de kan det så får de en godkänt-stämpel. 

Fantastiskt! Hon sa med andra ord "däR" direkt, istället för "dä" som andra barn? Hon lär ju inte BÖRJAT prata vid 2-2,5 års ålder, om hon pratade helt rent vid 2-2,5 års ålder, så hon bör ju ha börjat prata i 1-årsåldern (gissningsvis före ett års ålder om hon nu är tidig) och sa alltså R, tj, sj (och de andra klassiska knepigheterna i vårt språk) redan kring 12 månaders ålder?

Det är ju lite smått sensationellt. Jag är mycket imponerad må jag säga!

Orkar absolut inte läsa tråden, men vill bara gratta dig TS. Din dotter är ju praktiskt taget redo att flytta hemifrån!

Orkar inte svara på din fråga om vad mina barn kan/kunde vid 3 års ålder, då jag inte alls ser vad det har för betydelse i din dotters utveckling och en jämförelse är jag verkligen inte intresserad av.

Jag kan säga att jag har väldigt barn som varit väldigt tidiga på väldigt många områden och det skriver jag enbart som en förklaring till det jag ska skriva här näst;

Jag tycker det är en självklarhet att man ska vara stolt över ditt/sina barn och glädjas över deras framsteg. Det har ju inget med ålder att göra. Stolt och glad är naturligt att man blir, när barnet tex lär sig att gå och den känslan av stolthet är precis lika stor, härlig och adekvat, oavsett om barnet är 6 månader eller 2 år när hen lär sig att gå.

Tyvärr anses det lite fult att berätta om sina barns framsteg om de råkar vara tidiga i sin utveckling, vilket gör att vi som har tidiga barn får en hel del skit och ofta känner att vi inte får samma rätt och utrymme att vara stolta och berätta.

Anledningen är att andra kan ta illa vid sig då de uppfattar den sunda stoltheten som SKRYT. Väldigt trist när man i själva verket bara är stolt och hade varit lika stolt om barnet varit äldre. Sen finns det undantag. Det finns föräldrar som inte alls bara är stolta, utan är stolta och skryter för att barnet är tidigt. Att barnet lärt sig gå är inte det primära, utan att barnet lärde sig gå vid 6 månaders ålder, är det viktiga att framhäva för dessa föräldrar. Dessa föräldrar förstör för oss som bara är genuint stolta, men råkar ha ett tidigt barn. Dessa föräldrar är oerhört störande.

Baserat på din trådstart så är du solklart en sådan förälder. 

Men är du tappad eller? Hon ville väl för sjutton inte säga buguck hon ville väl säga bondgård och kunde ju inte uttala det rätt, vilket är fullt normalt.
Jag betvivlar inte att din dotter pratar bra, säkert över snittet men man behöver ju inte överdriva. Precis som TS barn säkert är tidigt med mycket, men är det något att starta en tråd om? Är hon själv osäker på hur hon ska berömma sitt barn eller vill hon bara veta hur duktig hennes barn är och därmed hon som mamma? Korkat är det ialla fall och det är ju inte precis några världsomvändande grejer barnet gör.
Du vill ju påpeka att ditt barn pratade perfekt redan från typ födseln så att TS barn kunde prata rent vid 2 år är väl inget?