Mer än ett år efter förlossningen...

Hon har ju sökt hjälp, står i TS, men blivit mer eller mindre avfärdad. Precis som jag. För mig är det ännu längre sen men jag mår skit. Söker man hjälp får man bara svar som typ ”var lycklig” eller ”acceptera det”. Har provat bvc, mvc, aurora, förlossningsläkare, kurator – de sitter bara som fåntrattar och säger att ”men barnet var ju värt det” som om det vore lika universellt sant som att solen är varm. Skönt för dem som känner så iaf. Blev totalt överkörd av personalen. Behandlades som ett kadaver som lika gärna kunde dö bara barnet överlevde så hade det inte spelat någon roll. Minns bara trauma. Hade hellre valt att inte få barnet för att slippa det. Det var inte värt det. Inte samma som att önska barnet dött nu för det gör jag inte. Men hade jag aldrig fått det hade jag inte känt det och inte saknat heller. Liksom jag inte saknar mitt tredje barn som jag inte har.