• Anonym (människa)

    Vad er är mörkaste hemlighet?

    Min är att jag en gång hamnade i säng med min väninnas kille. Jag startar denna tråden bara för att kanske få lite tankar om/förklaringar till varför man ibland gör saker som är totalt emot ens värderingar, att man gör saker som är totalt fel men ändå gör dem. (att jag har gjort ett fruktansvärt misstag vet jag redan).

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-07-09 21:30
    Vilka livsöden det finns... ibland känner man ju sig helt ensam om att ha mindre roliga hemligheter. Tråkigt att tråden spårade ur där ett tag men det var väl tyvärr väntat...Tack alla som delar med sig.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-07-10 22:47
    Jag lämnar denna tråden nu. Tanken var att få lätta sitt hjärta, utan värderingar, inte att det skulle bli så OT.

  • Svar på tråden Vad er är mörkaste hemlighet?
  • Anonym (L)
    Anonym (Ond?) skrev 2014-07-25 22:55:48 följande:

    Nej, det tänker jag inte göra 


    Uppsök en psykolog, omedelbart!
  • Anonym (L)
    Anonym (81:an) skrev 2014-07-25 23:05:18 följande:

    Jag tävlar mot min kollega som tror hon är min vän, men i själva verket tycker jag hon är en jobbig jävel. Jag framhäver hur jävla bitter hon är till andra på jobbet ( som håller med ) men till henne säger jag att det är bra att hon säger vad hon tycker.

    Njuter av att lyckas bättre än henne.

    Varför kan man ju fråga sig?

    Jag är medveten om att det är barnsligt men hon är så jävla nedlåtande mot allt och alla så då rättfärdigar jag mitt usla beteennde...

    Jag tycker ofta att min pappas fru är så jävla korkad att jag undrar hur han kunde falla för henne. Fast Sen har hon bra sidor också så han var väl kär och galen.

    Men vi snackar verkligen IQ fiskmås...

    Detta säger jag så klart inte till någon, det är inget jag är stolt över.


    Haha det du tror att du "framhäver" om din kollega till andra det får dig att framstå som en äckelkollega just inför dem du framhäver sakerna till. Tror du de är dumma, du framställer dig själv som en kollega man inte vill hänga med.
  • Anonym (kinki)

    Satte på min barndomsväns mor när han lå däckad på soffan.

  • Jeaninne
    Anonym (MG) skrev 2014-07-26 08:51:03 följande:

    Ingen vet att jag inte har haft mens på snart 3 år. Jag vågar inte berätta för någon eftersom att jag tidigare i livet har haft ätstörningar, och jag vet att vården tänker "en gång ätstörningar - alltid ätstörningar". Jag har själv upplevt det flera gånger, allt skylls på vad jag äter eller inte (att jag är plattfot beror tydligen på att mitt midjemått var under 65 cm... Enligt en av alla dåliga läkare jag har haft). När läkare frågar om hur min mens är så säger jag att den är regelbunden. Jag vill gärna få barn i framtiden, men p.g.a. saker som har hänt mig i vården (för ca 10 år sedan, när jag hade ätstörningar) så vågar jag helt enkelt inte säga något.


    Har du normalt BMI nu då, och har haft det minst några månader? Då borde du söka hjälp om mensen inte kommer igång. Bättre att ha det utrett och behandlat (OM det går) nu, än den dag då du eventuellt vill ha barn. Och om det inte går - om du har genomgått ett tidigt klimakterium så kan ju inget ge dig mensen åter - så är det lika bra att du vet om det, tänker jag. Så att du kan ställa in dig på att du inte kommer att få några biologiska barn, och kan berätta detta för den man du möter på en gång.
  • Anonym (dnjkngjk)
    Anonym (kinki) skrev 2014-07-26 08:59:17 följande:

    Satte på min barndomsväns mor när han lå däckad på soffan. smile2.gif


    Han??
  • Jeaninne
    Anonym (dnjkngjk) skrev 2014-07-26 13:28:16 följande:
    Han??
    Barndomsvännen antagligen
  • Meddelande borttaget
  • Anonym (Joo)

    Jag älskar den här tråden och har läst nästan alla sidor! Jag skriver mina mörka hemligheter senare... Det känns nästan lite läskigt att berätta! Men störtskön tråd verkligen

  • Jeaninne
    Anonym (20+) skrev 2013-01-11 03:11:25 följande:

    Att jag stal pengar från båda mina föräldrar som tonåring. En hundring här och en femtiolapp där under flera år. Största summan som jag tog på en gång var nog femhundra kr, som jag tog för att jag hade gjort av med min egna sedel som jag hade lovat mamma att inte röra. Så jag tog en ny ur sparbössan och låtsades att den var min.

    Under åren blev summan av alla dessa sedlar säkert tusentals kronor och jag har fortfarande inte betalat tillbaka.

    Jag skäms så mycket att jag ibland gråter hejdlöst, för det var aldrig till något allvarligt heller! Jag ville bara kunna köpa en massa trams. Saker som jag gott kunde ha sparat till själv om det var så djävla viktigt. 

    Jag planerar att betala tillbaka vartenda öre i smyg, men jag är arbetslös och har varit det hela mitt liv, så ibland får jag rå-ångest eftersom jag inte vet hur i helvete jag ska lösa detta. 

    Hur fan kan man stjäla från sina egna föräldrar?! De som aldrig har varit annat än hjälpsamma och snälla mot mig. Fy fan, jag mår illa.


    Fast jag tycker du kan släppa det där. Du var så ung och det var länge sedan, och uppenbarligen gick det ingen nöd på dina föräldrar. Hade de varit SÅ fattiga, så hade de ju saknat pengarna!
  • Jeaninne
    Anonym skrev 2013-01-11 08:21:37 följande:

    Jag har också tagit pengar från mina föräldrar i desperation kände jag då som liten. Tog pengar vid två tillfällen för att jag kände mig tvungen och mådde skit pga det. Det var skolans fel också, de tvingade oss att sälja fula julkort pga någon klassresa, dessa julkort ritade vi själva och var ju urfula. Jag lyckades ju inte sälja alls, så i ren desperation tog jag 100kr från min mor och i skolan låtsades jag som att jag sålt 10 jävla pack julkort. Mest irriterad på skolan som tvingade mig sälja fast jag inte ville och mig själv också som inte vågade säga att jag inte lyckats sälja något av de fula vita julkorten med streck på (jo så fula var de). Samma en annan gång. FY det var hemskt, jag mådde skt att jag tagit pengarna, något jag ALDRIG tidigare ens tänkt tanken eller velat göra. Var jätte ledsen. Sen kan jag nu som vuxen undra varför jag inte helt enkelt berättade till mor att jag inte lyckats sälja, hon hade ju självklart hjälpt mig och jag hade inte behövt må så dåligt över dessa pengar, men, men lätt att va efterklok!
    Ja USCH skolan ställer till mycket. Jag kommer ihåg när vi skulle göra egna skoltidningar och sälja på mellanstadiet, för att tjäna pengar till en skolresa. Det fanns bara stencilapparat på den tiden, så det blev fula svaga lila stenciler. Ingen skulle ju VILJA köpa tidningen för dess egen skull, så det var rent tiggeri... jag skämdes jättemycket över att gå runt och försöka sälja dessa bland grannarna! Mina föräldrar tyckte också att det var pinsamt, så till slut köpte dom resten... Men det ska inte behöva vara så!

    Det är så mycket DUMT i skolan, som lärarna TROR är pedagogiskt och bra, men som bara orsakar lidande. Dessutom mår många barn bara dåligt av de där skolresorna och oroar sig långt i förväg, så när de ska ska samla pengar till dom så är det som att gå ut i skogen och binda ris till egen rygg, som barn fick göra som bestraffning förr...
Svar på tråden Vad er är mörkaste hemlighet?