Dödlig graviditet och svartsjuk sambo

Nu har den uttre atormen lagt sej. Mitt barn hade fastnat i livmoderhalsen. Cervix Gravidiyet. Första fallet på sös. Där d ej visste villen behandling de skulle sätta mej under. Om jag fortsatte min graviditet kunde d tunna slemväggarna i livmoderhalsen spricka och i sin tur riva upp alla blodkärl och jag förblöda till döds. För att försöka rädda mitt liv skulle d ta min livmoder i hopp att minska blödningarna. Så jag fick avbryta min graviditet. Blev inlags på sös hela Januari , under feb, mars, april , maj fick jag permission till å från. 4 cellgiftsbehandlingar för att sänka mina graviditeta hormoner så blodkärlen runt min livmoder drog ihop sej å i sin tur minska blödning vid en skrapning. Cellgifterna funkade inte ... jag fick gå runt med mitt döda barn i min mage i flera månader. Ingen läkare vågade göra en kirurgisk abort pga blödningsrisken. En gång i veckan under 6 månade fick jag ultraljudsundersökning för att se till att fostret inte hade lossnat och skapa blädningsrisker... Mycke hände och jag har ej hunnit greppa allt förnst nu. Under denna tid blev jag anklagad av barnets pappa för att söka tröst hos andra män. Att jag var på nätdejting under nätterna jah var inlagd på sjukvus. Kah kunnde få flera sms om dagarna där han beskrev vilken hora jag är, hut värdelös jag är som får han att bli svartsjuk och att det var tur jag ej fick barnet för jag hade endå blivit en dålig mamma. Hans förtryck drev mej till självmordsförsök med tabletter som jag överlevde utan bieffekter. Jag gick tillbaka. och varje gång han tryckte ner mej om vilken hora jag var lämnade jag han. Men han lyckades öbertyga mej om att d va jag som gjorde fel. Han berättade vridna historier om mej till din omgivning där kag tollades som empatilös, skuk i huvud , störd... Jag var deprimerad med en man som ständigt tryckte ner mej när kah krävde min rätt att sörja... Nu har all detta slagit mej. Nu är sorgen här å förtär mej. Jag slog han. Av all frustration å orättvisa slog jag han så han lämnade mej. Hans sista ord var. Dra åt helvette hora. Så nu e jag här i min ensamhet, söker efter nån att gråta ihop med å få sörja min emie.. Nån att få prata ut om allt detta med då under 6 månader jag inte fått eller kunnat. hjälp...