Ni enstamstående!

Haha, jag tänkte faktiskt på att starta en liknande tråd härom dagen. Låg och nattade de små, ammade ena och vred mig halvt ur led för att hålla handen med andra. Obekvämt, men kände mig ändå så lycklig just i den situationen. Tänk att få vara så nära två små barn, att få leda dem genom livet. Ge trygghet och skratt (och lite väl mycket morrande också i bland, hrm). Att vara ensamstående förälder är många gånger en ynnest!