• lostinspace

    Hur förhåller man sig till människor med annat synsätt/bristande kunskap?

    Annat synsätt är nog det vanligaste och det respekterar man utan vidare.

    Bristande kunskap bör kanske påtalas. Dock bör man nog tänka sig för innan man påtalar den bristande kunskapen genom att man blir säker på att man själv verkligen har rätt. Det finns nämligen inget facit till vilket behov ett barn har.

    Exempelvis det här klassiska med ett barns sömn skiljer sig åt för varje barn. Där måste man hitta sin egen metod och det som fungerar för ens egen familj.

    Det ÄR ju faktiskt så att hur man skall behandla ett barn skiljer sig från en dag till en annan med vissa saker. Ibland är fem-minuters-metoden bra, ibland är den dålig, beroende på vem som forskat och vilket/vilka barn man testat på. Det som är viktigt när man pratar om bristande kunskap är att man verkligen påpekar något som en stor del av forskare verkligen är överens om, typ som att salt inte är bra innan man fyllt ett eller något annat som varit känt länge.

    I de övriga fallen är det nog klokare att komma med goda tips och idéer till folk som faktiskt efterfrågar dem, men att poängtera att det bara är metoder och att det inte finns något facit till hur just ditt barn fungerar!

    Tack och hej!

  • lostinspace
    Maxbox skrev 2012-08-04 11:07:57 följande:
    Men det är ju det jag upplever att man inte kan. Att vissa menar att man har tillräcklig kunskap om 5mm för att de vet att det fungerar för att man sett det i praktiken, utan att ta reda på bakgrunden till metoden, kritik mot den osv kan ju inte vägas mot kunskap som omfattar det. Har man läst på, och tycker att de studier som inte kan finna något "problem" med CIO-metoder talar för att det trots allt är ok med sådana så ja, då hamnar ju diskussionen på ett helt annat plan. Men jag blir oerhört bekymrad över att så många ser det som likvärdig kunskap för att man hört någon släkting säga att "det är bara bra att de luftar sina lungor", eller liknande.
    Jag litar nog klart mer på personer som testat saker i praktiken än på random undersökningar. Däremot så är jag klok nog att inse att varken eller är någon garanti för att fungera på mitt barn. Det finns som sagt inget facit till hur ett barn fungerar. 5mm-metoden är totalt kass för en hel del barn, för andra är den bästa möjliga metoden...
    Maxbox skrev 2012-08-04 11:10:18 följande:
    Jo, visst. Men hur får man människor att bli intresserade, nyfikna på att ta reda på mer och inte bara lita på "sunt förnuft", som alltför ofta inte alls är "sunt".
    Jag vet inte, men jag tror faktiskt att de flesta som har barn (speciellt det första barnet) är väldigt nyfikna på att ta reda på hur deras barn kan sova lättare, vilka behov barnet har osv... Speciellt om det är något som tycks vara problematiskt med barnet.

    Jag tycker det är väldigt vanligt med personer som frågar om tips och idéer för att exempelvis göra sömnrutinerna bättre. Du kanske borde fundera mer på varför de inte frågar dig?

  • lostinspace
    Natulcien skrev 2012-08-06 19:53:33 följande:
    Fast när det gäller just 5-minutersmetoden så är det ju så att den mycket väl kan fungera vilket många kan vittna om. Men det intressanta är ju varför den fungerar och vad som händer med bebisen, inuti bebisen. Så där blir det ju knasigt och otillräcklig kunskap om man lyssnar till dem som har testat i praktiken och menar att den "funkar".
    Grejen är väl den att det finns forskning som visar på olika idéer om huruvida den är bra eller inte. Liksom det finns läkare som förespråkar den och det finns läkare som inte förespråkar den.

    Det som är grejen är ju den att det är ganska omöjligt att forska fram "vad som händer med bebisen, inuti bebisen.", av den enkla anledningen att bebisen omöjligt kan förmedla det till forskare. Vad gäller sömn och skrik så är det egentligen ganska enkelt, man måste lära sig att tolka NÄR och VARFÖR just ditt eget barn skriker och vilka signaler barnet ger, och det behöver inte alls vara av samma orsak som någon annans unge skriker. Precis som med vuxna har barn lättare eller svårare att sova vid olika förutsättningar.

    Det man skall komma ihåg är att följande behov är grundläggande för samtliga människor:

    * Mat
    * Dryck
    * Bajsa/kissa
    * Sömn

    Fungerar det bra så funkar livet hyffsat bra. Att det tar tid att lära sig att få till de behoven är inte alls konstigt. Att det är olika för olika barn är inte heller konstigt. Att lära sitt barn att sova och äta är det mest grundläggande vi måste göra. Vägen dit är svår och krokig, men målet är det viktigaste!
  • lostinspace
    Maxbox skrev 2012-08-07 12:01:43 följande:
    Det är dock rätt lätt att mäta nivåer av tex. kortisol utan att fråga bebisen hur den mår. Sen glömde du ju detta med närhet som ett grundläggande behov. Och jag håller inte med om att målet är det viktigaste. Vägen dit ÄR enligt mig oerhört viktig. Det får inte vara på bekostnad av barnets väl och ve.

    Skriver mer senare då jag har ont om tid just nu.
    Ja, vad då då? Det är väl lätt att mäta blodtryck och antal hjärtslag med utan att fråga hur bebisen mår? Det är ganska enkelt att se på en bebis om den mår bra eller dåligt faktiskt. Jag har iallafall aldrig misslyckats med den saken, och då har jag ändå ingen doktorsexamen, men skrattar den och är glad och trygg så mår den nog ganska fint. Förutsatt att sömn, bajs, kiss, mat och dryck fungerar som det skall då vill säga

    Klart som tusan att närhet är viktigt för en bebis, precis som det är viktigt för en vuxen. Jag har aldrig hört talas om någon som testat femminutersmetoden för att den inte vill vara nära sitt barn? Det man vill med metoden är att barnet skall få lättare att sova, så att man kan ha det desto mysigare tillsammans under vakentiden utan att varken förälder eller barn är utmattat p g a sömnbrist...


  • lostinspace
    Loreena skrev 2012-08-20 21:47:37 följande:
    Men vadå "sköt dig själv och skit i andra"... Barnen kan ju inte föra sin egen talan! De faller offer för föräldrars godtycke! Jag var idag och hälsade på min kusin som jag inte träffat på länge. När hennes 12månaders dotter kröp runt på golvet och grät kröp hon inte fram till någon av föräldrarna - hon kröp i cirklar på golvet. Det är verkligen en varningssignal att barnet har en desorienterad anknytning. Ingen av föräldrarna gjorde heller någon ansats att ta upp henne när hon var ledsen.

    När det sedan var dags för blöjbyte så gallskrek hon och var jätteledsen. Pappan som bytte på henne bytte ovarsamt, ryckigt och så hårt åt henne att ligga still (som att ett barn på 12 månader kan förstå det)

    När det var dags för läggning så fattar jag inte vad som tog åt föräldrarna. De satt likgiltigt och drack kaffe vid köksbordet, utan någon som helst ansats till att gå in och trösta sin gråtande 1åring, som fick ligga och gråta sig till söms i 40 min utan att någon vuxen så mycket som tittade in till henne. :(

    Jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Jag var tvungen att åka hem för att inte skälla ut min kusin och hennes man. Nu sitter jag här och har ångest och vet inte vad jag ska ta mig till. :(
    Låter ju inte som någon höjdare att lämna barnet i 40 min utan att titta in alls om barnet gråter. Känns inte som de hittat rätt sätt för sitt barn och där skulle jag nog sagt något innan jag gick därifrån, typ: "Ni får ursäkta mig, men jag klarar inte av att vara här innan ni kommit på en bra metod för att få ert barn att sova. Jag kan gärna ge er idéer om ni är intresserade av det. Hej då!" Och därefter åkt....
Svar på tråden Hur förhåller man sig till människor med annat synsätt/bristande kunskap?