OOU skrev 2012-10-04 17:24:06 följande:
Med detta uttalande som grund, hur ställer du dig till topic, d.v.s. trådens frågeställning om hur man förhåller sig till "oliktänkande". TS menar att det finns en mängd kunskap kring, jag citerar, "exempelvis CIO-metoder, anknytning, tidiga separationer..." och att det är problematiskt att bemöta personer som ej ännu besitter denna kuanskap.
Det finns mycket kunskap om anknytning, men den behandlar inte frågor av typen: "Hur exakt far barn x illa av att systematiskt lämnas att skrika under si och så många minuter under si och så lång tid på kort respektive lång sikt?" Vi kan inte veta om barn x av sin genetik och miljöpåverkan är oerhört stresstålig eller det motsatta. Frågan är om vi vågar spela rollett på det viset med våra barn? Och framför allt varför i hela fridens namn medvetet utsätta ett spädbarn för kraftig stress helt i onödan? Varför låta bli att svara på grundläggande behov? Få kör CIO-metod med ett barn som t.ex. slagit sig. Varför inte? Betingningen skulle ju fungera lika bra på annan gråt och skrik. Varför liksom ok vid sömn men inte annars? Ologiskt ur mitt perspektiv. Jag tror inte att det är en tillfällighet att en stor del av professionen i Sverige idag tar avstånd från CIO-metoder och jag tror inte att det enbart har emotionella orsaker. Jag är däremot inte expert utan det är en lekmannamässig slutsats
.
Jag anser också att det är problematiskt när man argumenterar enbart med ett vetenskapligt perspektiv. Vi slår inte våra barn för att det enbart skadar dem fysiskt, de kan många gånger skada sig värre i lek på gården, utan framför allt för att vi anser det kränkande. Vi missbrukar inte vår auktoritet och makt över barnen på det viset, för vi vill inte föra vidare den typen av värderingar. På samma sätt hoppas i alla fall jag att föräldrar inte lämnar förtvivlade små liv i ensamhet när de som bäst behöver dem......inte för att de kanske blir otrygga som vuxna utan för att det helt enkelt är ovärdigt. För mig handlar det i grund och botten om något så ovetenskapligt som vilken människosyn man har. Detta är dock ett känsligt och svårt ämne att diskutera. Lättare att hänvisa till vetenskap i ett försök att vara "saklig".......men jag tror på fullaste allvar att man biter sig själv i svansen då snarare än något annat.
Hur man möter "oliktänkande"? Tja, jag har inget enkelt svar på det. Det beror mycket på vilket förhållande man har till inblandade parter och vad det hela handlar om. Jag gick in vid ett tillfälle då jag såg en förälder som stod och drog och ruskade sitt lilla barn rejält hårt. Andra gånger saknar jag civilkurage....tyvärr. Det värsta som kan hända är ju att någon ber en att flyga och fara
. Jag har inte så många oliktänkande i min absoluta närhet så jag har inte upplevt det som något problem. Det är svårt att lägga sig i andras privatliv, men samtidigt kan jag ibland känna att vi borde göra det mer. Jag har haft sådant som ätstörningar och alkoholism i familjen. Det bästa i sådana lägen - även om det är känsligt och svårt - är ju just att människor lägger sig i.
.
