För alla som har varit utsatt för våldtäkt, sexuella övergrepp m.m
15 år gammal flicka som hatar sin kropp och mår mycket dåligt......... träffar en man på nätet som säger sig vara 20 år och supertrevlig, dom pratar och pratar, även i telefon. Flickan tycker att den här killen är en mycket snäll kompis.
6 månader senare så frågar killen om dom inte ska ta och gå och fika tillsammans, bra idé! Det bestäms att han ska hämta henne med sin fina röda bil.
Helt plötsligt när dom sitter i bilen och pratar så berättar killen att han ljög om sin ålder, han är 30 år. Flickan får en klump i magen, detta är inte bra tänker hon. Men vad hände med fika då? Flickan kommer inte ihåg vad som hände, nästa minnesbild är att mannen ligger ovanpå henne, han tar för sig av det flickan hade sparat på, hennes oskuld.
Mannen lägger sig bakom flickan och säger: "Många kvinnor tycker om när män håller om deras bröst, det ger kvinnor trygghet" mannen tar tag i flickans bröst. Flickan är inte där..... redan i bilen när hon kände att allt inte var ok så försvann hon...... kroppen är där men inte flickan........
Flickan växer upp, fortsätter att hata sin kropp, men lyckas i 8 år hålla masken uppe, för DET hände inget, hon har aldrig träffat mannen. Under 8 års tid så träffar flickan - som snart blir till en ung kvinna - fler män alla med en gemensamm sak, alla misshandlar flickan antingen psykiskt eller fysiskt.... den unga kvinnan lär sig hata män, dom är odjur som bara vill ha ens kropp, hon låter dom få henes kropp, den är ändå så ful och äcklig.
Flickan träffar mannen i sitt liv, mannen som ser henne, som ser hennes inre, som älskar henne för den hon är..... då rasar hela hennes värld...... Den unga kvinnan vill inte leva längre ångest, depression, sjukskrivning, läkare, terapeut, mediciner fler läkare
Just nu så är den unga kvinnan mitt i det svarta hålet, men hon håller sig fast.... okej att hon tappar greppet rätt så ofta men då fins det andra som håller upp henne, håller henne vid liv.
Detta är min historia, jag kan inte ge er något slut än.... men jag hoppas att jag en dag ska kunna stå upp och berätta detta med ett lyckligt slut. Snälla, jag skulle vilja att fler berättade sina historier eller om man inte vill det så kanske vi kan bara skriva här i denna tråd, att få läsa om fler gör att min vardag går lite lättare, det är svårt att förstå om man inte själv har varit i samma sits.
