Orkar snart inte mer

TS, jag känner verkligen igen mig i din situation. Det är minst sagt fruktansvärt. Min dotter fyller 14 i november & varje dag är en kamp för oss här hemma. Jag är en skitdålig mamma, jag är ful & äcklig, hon hatar mig osv osv. Det känns tröstlöst & jag blir såklart ledsen & förbannad. Vi har bestämt oss för att hon får inga pengar förän hon skärpt sig. (förutom 500 till kläder som hon får varje månad)  Min dotter har alltid varit 'svår' (hon fick en ADHD-diagnos när hon var 7 år) men hennes beteende blir värre & värre. Vi vet inte längre vad vi ska göra, det känns som vi försökt med ALLT! Positiv feedback (belöningar), straff, pratat, förklarat, gett kärlek, ignorerat visst beteende osv. Inget hjälper. Har haft kontakt med BUP i många år, men jag är TRÖTT på att prata! Det har gått så långt att jag i vissa stunder funderar på om hon ska bo hos någon annanstans.

Jag bor med en underbar man som finns för mina barn i alla lägen, jag har en son sedan tidigare (9 år) & en gemensam son (1 år) Den enda dottern är rar emot är våran minsta. Egentligen är hon en fin & rolig tjej & det fick vi se ganska ofta förut, men allt det är borta nu. För ett par dagar sedan slog hon i vredesmod, ett glas i min panna. Jag fick åka till akuten & limma det. Efteråt visade hon ingen ånger, jag fick skylla mig själv. Hon kallar mig ofta fitta & hora.

Imorn ska jag ringa BUP igen och kräva att dom gör något. Kanske finns det något som ART, fast för barn.