Tatuerade förksollärare - ja/nej?

Det är inte tatueringarna som avgör om en förskollärare gör ett bra jobb eller inte.

Barnen bruk bara konstatera första dagen att den har en tatuering, sen är det inget mer med det. Däremot brukar en del vuxna som möter oss anställda ha mer hangups på det. (Där jag arbetar finns en kollega som har sina armar och ben rejält tatuerade.)

hade inte sett den tråden tidigare, bra initiativ! jag är själv 31, arbetar inom statlig förvaltning, har en magisterexamen i statsvetenskap och en jättestor tatuering (halv ryggtavla). den syns när jag väljer att visa den, dvs när jag har kläder som är lite mer "urringade" i ryggen, eller klänning/linne som går ner lite. jag har fått negativa kommentarer två gånger om den. den ena gången var från min 84-åriga mormor som tyckte det "såg hemskt ut". den andra gången var det av en riktigt tråkig kärring på jobbet, som ändå inte gillade mig sedan innan, och som är väldigt snabb att berätta hur illa hon tycker om saker och människor generellt. gillade henne inte innan detta heller). hon sa att hon tyckte det var hemskt fult med tatueringar. jag kontrade med att säga att jag tycker att det är hemskt fult med hennafärgat permanentat hår i kort tantfrisyr. hon har efter det vare sig hälsat eller tittat på mig, men jag känner inte att det är någon förlust direkt. båda mina chefer har gett mig positiva kommentarer, och en av dem är själv tatuerad.

så: jag tycker att det är JÄTTEBRA att fler och fler visar upp sina tatueringar, att bärandet av tatueringar normaliseras. tycker folk som snackar om tatueringar som "klassmarkör" kan fara åt skogen. vi är födda lika nära röven allihop. sådetså.

jag har ärligt talat inte haft en tanke på om någon av pedagogerna på pojkarnas förskola har tatueringar. Kan tänka mig att en eller flera har.det. Hur som helst är det inget jag lägger någon vikt vid. Barnens mormor och morfar har tatueringar och förvisso säger morfar att han "ritat" på sin arm (vilket ni säkert förstår att även fyraåringen gjorde...) men tja vad ska man säga, de är lika goda förebilder oavsett.

Jag tycker det är bra att barnen lär sig att vi ser olika ut. Att kvinnor/män kan ha kort/långt hår oavsett, kan gå i kjol oavsett kön, vara av olika hudfärg och behandlas lika. Bra helt enkelt att de lär sig att alla är olika men alla lika mycket värda! 

Det speglar hans klass.
Jag dömer inte personer efter utseende. Men det finns sociala koder.

Deborah: nej det gör inte det. Det är 2012 och många människor har tatueringar. I alla klasser som du så gärna vill kalla det. Läs tråden vettja så ser du det. Finns en länk till undersökningen som visar det.
Det är dags att du vaknar upp och ser världen som den är :)

Det som känns skönt är att de allra flesta i tråden är överens om att det inte längre är mestadels kriminella etc som har tatueringar. Det är väldigt få som tror annat. Dummast är ändå när man får länkat en nästan 40 år gammal amerikans studie ...

Ja. Precis så. Mina barn har inte tatueringar. Min sonhustru har inte tatueringar. Faktum är att ingen i deras umgängeskrets har tatueringar.
Ja, det är klass det handlar om. Utbildning och socioekonomisk situation. Måste man verkligen skrika ut att man är lågutbildad ? Måste man klassmärka sig själv och därmed sina barn? Vad tjänar det till?

Gaddningar är ju vardag nu för. Tiden! Bara trångsynta människor som kopplar gaddningar med kriminalitet! Så länge de inte skrämmer barnen ser jag absolut Inge problem med de! Eller att de ska vara någon negativ symbol som nazism eller liknade!

Deborah : hur sjutton kan du veta att alla dessa personer inte har tatueringar? Har du sett alla nakna ? Är ni kanske nudister ?
Vilken klass tillhör du själv ? Och hur bestämmer du vilka klasar folk tillhör ?

Tom Araya: ja håller med ett utdöende släkte. Har bara träffat på ett par stycken här på FL som reagerar på tatueringar.