Hur sluta nattamma min tvååring?

Jag nattammar min 17 månaders. måste amma henne till sömns,. annars somnar on inte. hon har lärt sig att sova på dagis men när hon ska sova för natten måste hon ammas. vaknar även 2-3 ggr på natten o gråter, vill då ammas.

jag behöver oxå tips på hur man ska sluta...  
det sägs att enda sättet är att det får bli några skriknätter,... 

Nu är inte jag något ap-proffs, men för oss funkade det bra att låta pappa ta barnet nattetid. Hon ser inte röken av mig 21-07. Pappa vill/kan ju också gosa/trösta, och de behöver ju inte äta när de är så stora?

hur länge fick pappa ta över på natten?hur många nätter?
hur går det nu?

förresten TS i vår kultur ammar vi inte när vi är gravida-- det är tydligen inte bra :)    

Dett från min gamla tråd Länge sedan den här tråden var igång! Hur som gick det över förväntan att sluta amma! Jag bäddade i ett annat sovrum, hade med mig hörselkåpor som jag skulle sätta på mig om smink dotter skulle va allt för ledsen så att jag inte skulle ge upp och ge henne tutten ändå! Pappan tog nattningen, sedan när hon vaknade ville hon ha tutte, men pappan låg bredvid och sa bara att pappa är här, tutten sover (nåt sånt) och hon somnade om(?) utan ett pip, detta gjorde vi tre nätter och sedan sov hon hela nätterna! Så fem man kan ha om hur det ska gå! Det var värst för mig men jag hade bestämt mig! Sedan blev jag gravid efter en vecka, hann med ett bröllop och några glas vin! :)

Jag slutade amma min son när han vad 13 månader, och det tog ett par veckor innan nätterna fungerade som de skulle igen. Nu har jag inte erfarenhet av att amma en 2åring, men jag tror att det egentligen är samma sak att gå igenom att sluta amma ett lite äldre barn som att sluta amma ett yngre.

Vi gjorde så att sonen fick nappen när han vaknade och på så sätt så trappade jag ner nattamningen. Det brukade funka fram till ungefär 04 på morgonen och då vaknade han och var hungrig. Då valde vi att ge en flaska med vanlig standardmjölk i under en övergångsperiod. Men det var tufft! Sonen var inte alls nöjd med vårt beslut och det var väldigt jobbigt för mig att höra honom ledsen. Hans pappa fick trösta, vyssja, vagga, krama och ge mjölk på flaska samtidigt som jag bet ihop för att inte ge upp och ge bröstet iaf.

Det kommer att vara jobbigt - men det kommer att gå över. Gör allt annat som ni kan hitta på för att lugna och trösta barnet. Krama, vyssja, sjung, vagga etc. Låt gärna pappan ta nätterna ett tag om det är jobbigt för dig.

Ja, sen var det ju en sak till... när sonen ammades kunde han sova till kl 08 på morgonen, han ammades ju till söms igen på morgonen och blev mätt och nöjd... men när jag slutade amma så kunde jag i värsta fall få gå upp och ge frukost kl 05. :/ Men det va också övergående... så småningom så sov han till 06.30...;)

En rejäl omelett ist för gröt/smörgås och ett glas standardmjölk till som kvällsmat är mättande och bra om du vill att barnet ska stå sig länge på natten.

Prodin: hitta ett övergångssätt eller vad man ska säga. Jag menar något som får barnet att somna om förutom tutten. Vi provade många saker och det som funkade bäst var kolikmassage. Om du vill att det ska gå med så lite gråt som möjligt så skulle jag inte vara rädd för att prova "jobbiga" grejer heller. Att du får sjunga, sitta och vagga eller vad det nu blir för variant, fem gånger per natt är ändå något övergående, tills amningen är avslutad.

Jag slutade amma dottern nattetid ungefär i ålder och av samma anledning som du. Dotter är och har alltid varit mammig och det var inte ens ett alternativ att hennes pappa skulle kunna ta över i ett läge där hon skulle förlora sin nattevana. Jag valde istället att prata mycket om det dagtid, att jag gissade att hon tyckte det var jobbigt, och att det var helt ok. Jag hade väldigt ont i bröstvårtorna och använde det som utgångspunkt i våra samtal - det var ju av den anledningen jag valde att trappa ner och slutligen avsluta nattamningen helt och hållet. Jag tror på att vara 100 procent ärlig och därför sa jag bara som det var och att det gjorde ont att amma. Däremot hade vid en nedtrappning. Vi pratade om det under dagen och gärna en stund innan läggdags (tillräckligt nära för att det skulle finnas en koppling men tillräckligt långt innan hon blev trött) och efte sagan fick hon - om hon verkligen ville - prova amma en stund. Då var jag väldigt tydlig med att om det gör ont på mig så ska vi avsluta. Vi bestämde då att vi skulle räkna till 10 (fast detta ändrade vi lite efter varje gång när hon var mer inne i tänket och då bestämde ofta hon hur lågt vi skulle räkna - så länge det inte blev över tio). Visst blev hon ledsen ibland men ändå rätt lite. Tillslut så hade vi fasat ut kvällamningen helt och hållet och då var det väldigt lätt att neka på natten. Hon slutade amma på natten rätt snabbt när vi väl kom fram till detta förhållningssätt och jag är faktiskt glad att jag valde att ta det själv. På så vis blev det minsta möjliga förändring för henne när så mycket annat var under förändring.

Nu är det ju ett tag sen... Men minns jag rätt var sonen 21-22 månader när jag slutade med nätterna. Jag klädde på mig så brösten inte var tillgängliga. Och sen sa jag "brösten sover, vi får kramas istället". Han blev både arg och ledsen. Men jag var ju där. Det är ju inte "farligt" med dessa känslor om det är någon där som hjälper dig (barnet alltså) att handskas med dem. Tror det tog en tre nätter ca innan han accepterade och somnade om lätt med kram och hos istället..

...kram och GOS

Jag har funderat på att sluta amma också, men ska vänta lite till.. För min del tror jag att det skulle gå lättare om hon inte behövde ammas för att somna på kvällen, Nileta: hur gjorde du med det? Ändrade du rutin eller har du inte haft amning som sovrutin på kvällen?

Slutade nattamma sonen försiktigt genom att om han vaknade i första hand låta pappan krama honom för att se om det räckte. Om han då protesterade eller började gråta fick han bröstet direkt men jag tog tillbaka bröstet precis innan han gled in i sömn igen. Ibland fick jag upprepa detta flera gånger vilket naturligtvis var jobbigt några nätter men ganska snart valde han oftare att somna om i pappas famn eftersom det var hälp att somna han ville ha och inte mat. På två - tre veckor var nattamningen avslutad. Han var mellan ett och ett och ett halvt då.