1-åring ammas konstant hela nätterna - trött!!!

Rapport från natt nr 2! Bebben sov 20.00-06.30. Lyckades söva och söva om igår kväll utan bröstet. Ca 21.00-00.00 sov han lugnt, sedan började han vakna och gny med bara några minuters mellanrum. Jag körde lite tassning, smeka på ryggen, plocka upp, lägga ned, plocka upp, lägga ned... MEN jag gav inte bröstet och han grät inte! Somnade om flera gånger när jag tassade men vaknade så fort jag smugit därifrån. Så när jag gick och la mig vid kanske 01.00 så fick han sova på min arm, det var enda sättet att få honom att sova vidare. Sen någongång kanske vid 3-4 vaknade han och grät lite, då var jag så himla trött att jag halade ut tutten utan att tänka mig för och så somnade vi om. Sedan vaknade vi 06.30 och gick upp. Trots att det blev många fler uppvak än förra natten så känns det som vi gör framsteg! Han skrek alltså 30 min första natten och 0 minuter andra natten!

jag haller inte med dig..min son ater hur mkt som helst under dagarna, innan laggdags ater han smorgas, frukt, 1 flaska valling, men han vaknar anda under natterna och ska ha brostet, inte for han ar hungrig, utan som napp..det ar inte alla barn som ar hungriga pa natten..har forsokt byta brostet mot flaska pa natten men han vagrar,

igar var forsta dagen jag skulle lara min son att sova utan brostet..bade pa eftermiddagen och natten...jag fick en chock nar jag trodde de skulle bara svart att fa han att somna utan men det var det inte..visst han klagade lite, men sen somnade han..utan gratande eller skrik..

Vad bra det går! 

Det verkar som om det går fint att söva om utan bröstet när han känner att du är där. Härligt!
Kan inte säga annat än bra jobbat :) 

Tycker att du ska läsa på lite om femminutersmetoden och hur den skapar otrygghet hos barnet och störningar i anknytning. Den kan sannerligen inte rekommenderas! Välj istället tassmetoden där barnet aldrig överges och får gråta sig ensam till sömns.

jag gillar inte heller 5 minuters metoden. de gjorde en jamforelse pa om man skulle anvanda den metoden pa alderdomshem , mest for visa att det ar en sjuk metod..skulle man lata en gammal manniska grata och sa som 5 minuter sager...nej, men anda ar den bra for barn....tror inte det!!

Jag tror inte att ALLA barn över 1 år klarar sig utan att äta på natten. Läs på lite om Baby led weaning som är ett sätt att introducera fast föda i en takt som helt styrs av barnet. Då kan det ta upp till barnet är 18 månader innan de kommer igång med fast föda.

Haha, du får gärna prova att ge min unge mer mat på dagen. Han äter tills han är mätt och sedan säger han nejnej, om jag så erbjuder glass. Och ammar på natten - hur ofta eller hur mycket han ammar nattetid har ingenting med dagsintaget av mat att göra. Möjligen med hur mycket han ätit innan han somnar.

(Det enda som spelat roll hittills är välling - om han druckit ordentligt med välling på kvällen, och för honom innebär det 120 ml, så vaknar han oftare och vill amma mer.)

Det är så otroligt spännande med folk som säger "Jaha men så HÄR funkade det med VÅR dotter så om du bara gör som vi har gjort så blir det BRAAA"

Mina två barn är lika på vissa sätt, totalt olika på andra, de har gemensamt att de vaknar ofta på natten  som små. Storebror slutade amma när han var 9 månader, lillebror som är 16 mån ammar fortfarande på natten och halleluja, lillebror vaknar mindre ofta än storebror. Bara 3 - 4 ggr en normal natt. Stora vaknade 8 ggr per natt i den här åldern. Utan att amma. Det gick över.

Tittar jag på vänners barn så vaknar en del ofta och en del inte alls och det verkar ha väldigt lite med matintaget att göra.       
  
     

Vilket bra inlägg! Jag tycker inte att man ska jämföra sig så mkt utan se till sig själv och sin familjs behov.

Att ni inte hört nåt från mig om hur 3:e natten var beror på att vi ligger hemma magsjuka... Kräkfest hela natten lång, så jag har tagit en paus i projektet sluta nattamma... Men tack till er alla som skriver, det är mycket intressant! Håller med om att antal amningsuppvak på natten inte har med matintag att göra. Snarare utveckling! Och i min sons fall lite vana också...