Är ni tillsammans med ert livs kärlek?

Måste kännas bra att känna så. Jag tror tyvärr att jag själv nu vid 38 aldrig kommer att möta någon större kärlek än de jag haft. Kan tyvärr aldrig tro att en man med ett långt förflutet, som levt många år med någon annan kvinna och har barn med henne skulle kunna bli mitt livs kärlek. Det är liksom för sent nu.

Yes! :) Hur jag vet..var ihop med en annan kille i 15år..trodde det var sån kärlek. Sedan kom denne,booom ,shit! Aldrig varit såhär. (då har jag ändå haft några förhållanden och alla har varit bra och härliga)
Vi var dessutom isär i 2år(yttre omständigheter) men ingen kunde gå vidare.alls. Vi hörde flera ggr i veckan. Men nu är det vi igen..och för alltid :) 

Ja:) han är mitt livs kärlek och min absolut bästa vän. Vi funkar på alla plan. Framförallt har vi så sjukt kul tillsammans och givetvis en stor attraktion! Och nu väntar vi vårt förta barn tillsammans efter att ha gift oss tidigare i år!

När jag fyllde 19 år träffade jag mitt livs kärlek, den mest underbara killen jag någonsin mött. Vi hade så roligt, så bra sex, han livade upp mig och jag lugnade ner honom och han var den vackraste människa jag någonsin sett. Tyvärr var känslorna inte ömsesidiga och han sårade mig något enormt.

För att få något annat att tänka på började jag träffa en annan kille, en som var så tvärt emot den första som det bara var möjligt. Honom har jag barn och hus med idag. Jag älskar min sambo, han är en väldigt god vän och en utmärkt pappa till mitt barn. Men jag har aldrig kunnat glömma min stora kärlek.

Varje gång jag åker förbi där hans föräldrar bodde, eller där jag vet att han flyttade till en lägenhet, varje gång vi anlitar en hantverkare i det yrket han pluggade till så hoppas jag att jag ska träffa honom. Eller hoppades... Jag fick genom omvägar höra att han tog sitt liv för ett år sen.

Han känns så abstrakt nu. Fanns han ens eller var han nån slags dröm? Jag har funderat på att åka till hans grav men jag vet inte.

Hur länge har ni varit ihop?

Vi går mot år fem nu:) Så stor skillnad mot tidigare förhållanden där det alltid känts som något fattats. Kan bara hoppas att kärleken håller hela livet ut! Inget man vet eller kan lova, men vi Hr lovat varandra att vad som än händer ska vi alltid finnas där för varandra. Tror att har man en bra vänskapsgrund i sitt förhållande klarar man sig igenom mycket!

Har absolut träffat mitt livs kärlek. Vi träffades när jag va 17år och håller fortfarande ihop. Bästa vänner och gör allt tillsammans. Framför allt så har vi sjukt roligt tillsammans och respekterar varandra. Ser fram imot att få skaffa barn ihop med denna underbara man :)

jag trodde jag var det tills för någon vecka sedan då jag fick veta att han loggat in sig på dejtingsidor(firstdate, mötesplatsen). Han hade skrivit en rätt utförlig presentation på firstdate...=(  Fast han påstår sig ha gjort det bara för att han var nyfiken på vad för folk som håller till på sådana sidor. Så nu så separationen ett faktum och 11 år bortkastat.. Dock så har vi en underbar son som jag är oändligt tacksam för och är min stora kärlek livet ut..

Med all respekt för din situation. Jag har absolut ingen aning om hur ert förhållande ser ut och ev. bakgrund till att din sambo beter sig som han gör. Men... 

Jag hade också blivit jätteledsen om min sambo lagt upp en presentation på dejtingsajter. Däremot hade jag verkligen funderat en vända till innan jag gått så långt att jag skulle vilja separera. Du skriver att du trodde att du var tillsammans med ditt livs kärlek. Tolkar det som att ni har en väldigt bra relation i grunden!

Jag försvarar inte alls det din sambo gjort. Tycker att det är helt fel. Men kan det vara som han säger - att han var nyfiken och sökte lite spänning? Har ert förhållande blivit slentrian? Saknas det där lilla extra? Kanske värt att ta en diskussion/verkligen prata ut om det? Beteendet kanske går att ändra? Har han träffat någon i verkligheten eller är det "bara" nätdejtande (om ens det?) 

Jag har inga svar på era problem, men tycker att det känns "onödigt" att kasta bort 11 år i en bra relation (?) för att den ena parten lägger upp en presentation på en dejtingsajt. Men det är bara mina tankar... hoppas att det löser sig till det bästa för er!
       

Jag träffade mitt livs kärlek efter 40!  Då hade vi båda barn i varsina kraschade äktenskap. När man är så gammal vet man vad man söker, och det går att vara fjortiskär då också, så sluta inte hoppas....