"Måste" man ha vagn?

Min son HATADE sjalen intensivt, och accepterade aldrig selen mer än några minuter i taget. Han gillade inte vagnen heller i början, men den vande han sig vid till skillnad från de andra. För mig var valet bära i famnen eller ha i vagnen, så det blev vagn.

Med första använde vi inte vagn så mycket i början men mormor och farmor använde den till promenader så vi kunde få sova. Sen använde jag den när jag skulle gå och handla för då tog jag en ryggsäck för maten och packade fullt under vagnen.

använde inte vagn alls dom första månaderna till någon av dom  (har tre) då dom hatade vagnen.

mycket mysigare med bärsjal

så nej, man måste inte ha vagn     

Jag tyckte att det var oerhört praktiskt med vagn på längre turer, mest för att slippa bära allt. Om jag hade helammat och hel-EC: at hade jag nog burit enbart och skippat vagnen.

Hehe.... känner igen det där med att använda vagnen till att lägga saker i.

Det kommer inte vara någon annan som går ut med barnet, vi har nämligen inga släktingar här som kan hjälpa oss... så för den sakens skull behövs ingen vagn.

Någon mer som har tankar och erfarenheter?

Jo, en fördel till med vagnen. Mina ungar somnade gärna i sjalen, men vaknade lätt om man försökte knyta loss dem. Däremot älskade/älskar de att sova i vagnen utomhus.

Min etta älskade sin vagn. Han ville inte sova nära. Sov i vår säng men inte nära. Vi bodde så att vi kunde gå till allt o jag gillade verkligen vagnen för man kunde ju stoppa så mkt annat i den också. Trodde det skulle bli lika m tvåan men hon hatade vagnen. Hon hängde hela dagarna i selen. Gick superbra utom att ettan saknade att ha vagnen med. Den hade ju alltid varit med så även om han gärna gick själv tyckte han att den skulle med.

Med tvåan så bor vi så att det blir bil vart man än ska o då har det varit smidigare med sele än vagn också. Slippa lyfta i den också. Tvåan har kunnat somna i selen, sättas i bilen, tillbaka till selen utan att vakna.

Nu är det lite värre när hon är 14 månader o hatar både vagn o sele. Ska gå själv! Tar lite tid...

Jag tycker också att det är praktiskt att ha vagn att lägga allt i. Men har 1,5 år mellan mina så stora åkte vagn o lilla bars fram till ca 7 månader. Så då hade jag ju vagn ändå. Sen blev det sommar och jag blev svettig av att bära och extremt trött på att jag och lilla alltid var genomblöta. Stora fick ståbräda och lilla älskade att åka vagn. Nu har vi syskonvagn eftersom stora plötsligt började behöva sova middag igen... Hatar och älskar den.

Skulle aldrig klarat mig utan vagn, för att lägga allt annat i:). Jag minns en gång med min första son, jag var sååå himla AP och anti-vagn att jag bar min son i sjalen till affären (han var nära ett år då) och sen försökte mig på att bära maten hem inklusive glasflaskor med vatten i (bodde i USA där man ofta köper bulk water). Jag vet, helt sanslöst idiotiskt. Det slutade med att jag fann en plats att gömma flaskorna på och fortsatte hem med maten. Jag tror jag var förstörd i en hel vecka efter den trapatsen.

När jag väl lät sonen åka vagn efter det, då visade det sig att han fullkomligt älskade det. Samma med andra sonen. Men i början använde jag oftast sjal, eller min Kangaroo Korner som var så himla smidig och skön i ryggen.

Jag skulle nog råda att ha en vagn utifall att. Man vet aldrig om man går och vickar foten eller skadar knät eller nåt. Då kan det va skönt att ha avlastning. Och jag tycker inte alls att vagnen i sig är anti-AP, det är sättet den används på. Om man har burit på ungen hela dan inomhus tex, då skadar det nog inte att använda vagnen när man går ut, bortsett från när de är extra mammiga förstås.