Det KNYTER dig i magen!! Han skriker åt sin "nyfådda" ettåring!!
Alla vi som adopterar/adopterat vet (eller åtminstone BORDE veta) hur otroligt viktig den här första tiden är för ett "nyfått" barn. Under vår föräldrautbildning upprepade de gång på gång på gång hur viktig TRYGGHETEN är för ett barn som har fått en sådan traumatisk start i livet. Något som borde vara självklart att känna till.
Jag börjar bli förtvivlad och jag vet inte vad jag ska göra. Men jag börjar skriva av mig här för att höra om jag kan få några råd.
Nu kommer ni säkert be mig prata med denna pappa själv, men jag avskyr verkligen sånt då jag är sååå konflikträdd och är väldigt rädd att bli påhoppad/få skäll av andra...
Nu till saken. Det handlar om ett par adoptivföräldrar som haft sitt barn i några månader nu. Barnet är ca 1 1/2 år och är en jättemysig, aktiv liten krabat. Jag ska också tillägga att föräldrarna till synes är väldigt trevliga att prata med så därför känns detta extra tungt.
FLERA gånger VARJE dag hör jag pappan SKRIKA, verkligen SKRIIIKA åt sin lilla ettåring. Grejen är att barnet inte gör nåt heller. Vaddå, barn är barn liksom. Det räcker med att den lille kanske klättrar upp i en trappa så hör man NEEEEEEEEJ ******* (namnet på barnet), du ska inte VAAAARA där!", i en såååå irriterande, hög ton så alla grannar häromkring hör.
Är det normalt att skrika, ta i, och bete sig så åt en ettåring?? Jag har jobbat många år inom förskolan med små barn men ALDRIG aldrig har jag varit med om att varken personal eller trötta föräldrar skrikit åt sin lilla ettåring.
Själv har jag två barn i förskoleålder och jag kan ofta bli arg och skrika åt min "stora" men skulle aldrig ens komma på TANKEN att bli arg på och skrika åt en liten ettåring, varken min eller andras! Det gör så ont när jag tänker på deras lilleplutt, som resan varit med om så mycket av otrygghet.... Ibland undrar jag vad MAMMAN tycker om hennes mans beteende... har aldrig hört henne ta i så mot sitt barn.
Det knyter sig i magen varje gång jag hör honom skrika så åt sin lilla. Paret är ju för sjutton utredda och godkända som adoptivföräldrar av sin kommun. Vad gör man??
