Egoistiska svärföräldrar

Jag är sååå grymt irriterad och besviken på mina svärföräldrar!! Det har hänt så otroligt många saker som gjort att jag känner så här men jag ska försöka göra historien kort och lätt förstådd . När jag och min man väntade vårt första barn (som nu är 2 och ett halvt) va mina svärföräldrar så glada å förväntansfulla. Jag kan inte räkna på två händer hur många gånger min svärmor sa att vi kommer aldrig ha problem med barnvakt, de och mina föräldrar skulle slåss om att få vara barnvakt...., så har det inte riktigt blivit!! Mina svärföräldrar har varit barnvakt 1 gång medan mina föräldrarna har varit de mer än jag kan räkna upp. Mina svärföräldrar har alltid en massa ursäkter till varför de inte kan passa barnen, dom ska på fest ( dom ska dricka alkohol hemma eller borta), hon jobbar så mycket, barnen är lite snuviga bl.a. De är inte ofta vi bett om barnvakt men ibland har vi känt att vi velat gå ut och äta en kväll eller gå på bio, ibland har de bara varit skönt att ha en kväll hemma utan barn ( minsta är 8 mån). Mina svärföräldrar kommer aldrig aldrig och hälsar på, trots att de bara är 7 km mellan oss, ska vi träffas måste vi åka dit. Vi köpte huset av dem för snart 1,5 år sen, två sovrum är fylld av deras saker. Hela balkongen är fullt av deras saker, sen har de mage att klaga på hur de ser ut hos oss. Att de ligger kläder framme och leksaker överallt... Ja men om dom hämtade deras saker skulle barnen få varsitt rum att ha sina saker i och varsin garderob att ha sina kläder i. Jag och min man funderar på att åka på en liten semester framåt våren, vi känner att vår relation skulle behöva lite egentid då all vår till går till barnen. Vi frågade våra föräldrar om de kunde hjälpas åt med barnen om vi skulle åka. Mina föräldrar va de inga problem med, dom har gärna barnen. Min svärmor säger..,"men då kan vi ju följa med! För ska jag måsta ta semester från jobbet för att ha barnen vill jag ju göra nåt också. Vi kan ju ta hand om barnen hela dagarna i alla fall så får ni fara och göra saker som ni vill". Vem vill barnen till när de är ledsna = mamma eller pappa, glada = mamma eller pappa, vill ha nåt = mamma eller pappa. Jag känner min svärmor, hon kommer låta såhär "men nu har jag semester så nu vill faktiskt jag också ta det lugnt och göra nåt roligt ( dricka sig full). Svärmor lovade vår äldsta att få följa med i husvagnen i sommar en helg, hon sa det i maj och än har det inte hänt. För du vet de har ju inte varit nåt bra väder i sommar. Hon lovade att komma och hämta den äldsta och åka till lekparken när hon var ledig ons-fre, vi väntade på henne onsdag. Vi väntade på henne torsdag, på fredag kl 14:00 tog jag barnen och åkte till lekparken. Vi träffade henne på kvällen och min man berättade att vi varit i lekparken. Då svarar hon, ja jag lovade ju att åka med honom men de har ju varit så dåligt väder. Å nu har jag skrivit hemskt långt, de är väl ingen som orkar läsa . Ville bara få ur mig all frustration över hur otroligt egoistiska jag tycker de är och hur lite de bryr sig om sina barnbarn! Min man har sagt till dem vid flera tillfällen men de går inte att diskutera med dem, de skjuter ifrån sig allt. Jag vet inte vad man ska göra för snart kommer jag brinna av ordentligt och då har vi nog inte mycke till relation kvar skulle jag tro.... Nån fler med liknade problem och hur hanterar ni det?