Här har vi Annas egna ord.
Yuck kan inte fatta att jag satt och lyssnade igenom detta dravel.
november 2012 - video finns på
http://www.annawahlgren.com/index.php/view/svenska/manadens-kronika-november-2012
Hon berättar om barnets födelse och hur barnet reagerar och tänker, genom födelsen.
Men det här reagerade jag mest på:
"Sen har då Gud programmerat varje liten mänska som ska ut att suga. SUG sug sug på allt du hittar! Där ligger din överlevnad. Och sen en sak till! ... säger Gud... (!) Haffa första bästa av dom här människorna som förhoppningsvis möter dig. För på egen hand har du inte en chans. Du måste kvickt som ögat upprätta det här som kallas anknytning. Och jag ska se till att någon möter dig som är beredd att garantera dig din överlevnad och ge dig beskyddet." (Det är alltså upp till spädbarnet att ordna med anknytning? Konstigt. Trodde det var föräldrarna, men man kanske inte ska tolka detta så bokstavligen. /J)
"Och beskyddet är ju då förstås värme, kläder, filt, men det är också det fysiska. Det fysiska faktiska beskyddet. Som gör att man inte faller till marken, för faller man till marken, och det VET alla nyfödda (!) precis som de VET att man måste suga, faller man till marken så är det KÖRT. Antingen fryser man ihjäl, eller så svälter man ihjäl eller så kommer de vilda djuren. Så på marken i skogen om man har ramlat ner från trädet [...] så är man dödens lilla lammunge.
Därför håller jag hans lilla hand i ett mycket stadigt grepp och jag håller också huvet [...] för att ge honom känslan, detta faktiska beskydd, du kan inte falla till marken. Det ser jag till.
Och det är därför vissa små barn inte står ut med att ligga på rygg ens den stunden som man kanske ska byta blöja. Det finns barn som bara börjar vrålskrika och är helt på det klara med att nu är det kört. Nu har jag ramlat till marken."
(Mamma mia! Bebisar veta falla mark! /J)
"Å andra sidan finns det INGEN som har nåt emot det här... [lyfter upp barnet med raka armar ovanför sig]
Det tycker man är helt i sin ordning. [placerar med två armar spädbarnet på sitt huvud]
Ju HÖGRE upp desto bättre. Tycks det vara. [barnet kämpar emot lite, futilt, AW fortsätter hålla upp denna bebbe i luften] Det är helt okej. Visst är det?
Jag ANTAR det är för att jag står emellan barnet och marken. Jag vet inte. (Ett erkännande! /J) Alla tycker det är heeelt okej att segla omkring här uppe, va. Så ju MINDRE barn, desto högre upp. Det är först när man börjar verkligen kunna förflytta sig ordentligt som man vill vara på golvet, SKA vara på golvet. Då har man fattat att golvet och marken i skogen inte riktigt är samma sak."
Sen fortsätter hon prata om sova på rygg alt mage. Hennes devis är: "Sova på mage". Har inga synpunkter om just det.
Men det irriterar mig ENORMT att denna kvinna helt utan bildning fått någon slags allvetande-stämpel om barn och att hon snackar så mycket goja. Grr. 
