Forum Familjehem - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Vet någon vet hur man får hem sitt LVU placerade barn?

    Fre 21 dec 2012 22:11 Läst 59746 gånger Totalt 235 svar
    Visar endast inlägg av Anonym - Visa alla inlägg
  • Fre 21 dec 2012 22:11 #5

    Svårt för er med det mest kärleksfulla ni kan göra i det här läget när han träffat er så lite är att låta barnet vara hos de föräldrar han känner som sina. Har själv en 4 åring härhemma och när jag tänker på hur illa han skulle fara av att flyttas över till en annan familj som han inte har såna känslomässiga band till som han har härhemma så ryser jag. Det vore förödande för den lille. Om jag nånsin hamnade i er svåra situation så hoppas jag att jag skulle vara stark nog att åsidosätta mina egna önskningar, min egen längtan och min egen sorg för mitt barns bästa. Tycker ni ska ha rejält utökat umgänge så ni kan bygga en bättre relation, men tycker samtidigt att barnet ska bo kvar i sin känslomässiga familj.

  • Tis 25 dec 2012 22:19 #15

    Skicka gärna ett mail till mig om du vill prata med någon som vet hur det är och som kämpar dag som natt med näbbar och klor för att få hem sitt barn. Jag har många i ryggen och bra informationer för olika fall. drabbadavsoc@hotmail.se

  • Lör 29 dec 2012 13:25 #19

    Vissa socialarbetare motarbetar alla som försöker få hem barnen isåfall kan det vara en ide att flytta.

  • Ons 2 jan 2013 10:50 #29

    Jag trodde för mitt liv inte att socialen kunde vara så sadistiska ända upp i ledningen innan vår familj råkat ut för dem pga en burnout som jag repade mig ifrån efter tre månader. Dessa grova lögner soc. drar för att få en att verka alldeles körd är helt psykopatiska. Hade de inte gömt sig under tjänstemannafasaden hade det blivit flera års fängelse för barnkidnappning, slösande av skattemedel, skadestånd för både psykisk och fysisk misshandel, mened, olaga hot, olaga frihetsberövande, förtal mm. Någon plan om hur de ska få hem barnen finns inte. Planen enligt soc. är att barnen ska omhändertas i flera år samt att vi ska försvinna ur deras liv så mycket som möjligt. Osanna påhittade påståenden från soc. baseras som underlag för beslut från soc. trots att proffs inom området bevisat motsatsen. Ändå har inget brott från vår sida begåtts. Vi har endel politiker och jurister som står helt rådlösa men kämpar ändå för att få hem våra barn. Våldföra sig på barn är vad de sysslar med.

  • Ons 2 jan 2013 10:58 #30
    Queenie70 skrev 2012-12-26 11:27:09 följande:

    Exakt, och således så har du ju inte nån aning om hur många tusentals nöjda kunder som soc har, hur många placeringar som funkar utmärkt, med samarbete mellan vuxna, tjänstemän, föräldrar familjehem med barn som mår bra pga detta. Då blir det lite missvisande att inför TS påstå att det i stort sett alltid går åt helvete, att de flesta barn omplaceras hej vilt och betraktas som guldkalvar av familjehemmen, när dessa fall de facto är undantagen, även om det sorgligt nog förekommer. De allra allra flesta familjehem är varma kloka kärleksfulla personer som har en önskan om att göra gott.
    Kunder? Sen när är de inblandade kunder?

    Något måste ha gått snett här om föräldrarnas umgänge varit så begränsat att barnet tappat anknytningen till de som var viktigast i barnets liv det första året.
  • Ons 2 jan 2013 11:32 #31

    Kan ni ens tänka er att det är mycket funktionsdugliga, friska människor som är skötsamma föräldrar och har stort hus och rättså välbetalda jobb som blir berövade sina barn av soc. pga normala problem som alla föräldrar upplever under perioder. Sömnbrist, frun smått deprimerad över porrtittande partner som bara gnäller över att man inte är lika petnoga vad gäller städning som hans snart pensionerade mor. - Liksom sluta surfa och börja städa själv vill man skriva. Nähä, då blir man klassad sjukligt svartsjuk av soc som anser att kvinnans plats är i köket och borde sitta fast i damsugaren. Soc kan inte förstå att spädbarn ska ammas och att det tar tid även på natten samt att man kanske inte känner sig så på humör att sitta 4 timmar på finmiddag hos någon barnlös släkting och ha med sig 3 småbarn varaav en vill amma föör jämnan den andra klottar med maten den tredje vill leka med allaa vackra prydnadssaker av porslin som finns på bokhyllan hos den bekanta släktingen. Soc kan inte förstå att om man använder LingonBlåbärs långärmade skjortor så är vissa så stora som storlek 90. och om man då utreder om barnen har ändamålsenliga kläder och hittar en skjorta i storlek 80 i klädskåpet som det står på lappen så skriver man en notering att
     "barnet har för små ickeändamålsenliga kläder."  Om barnet har storlek 90 på byxorna som går ner 2 cm över fotknölarna ( barnet är 87 cm lång och kraftig till växten, proportionellt sätt aningen kortare ben än överkroppens längd och bredd) så heter det att
    "barnets fysiska utveckling skadas allvarligt. Barnet kan inte röra sig eller gå "
     Jag vill påpeka att midjemåttet var bra det var bara längden som hade kunnat vara två cm kortare. Om soc hittar en silkeskimono som det står strl 7 på så heter det att man har fel storleks kläder åt sina barn. Kimonon är gjord i Kina men dottern är 4 snart fem och lång till växten även för att vara ett nordiskt barn och kimonon sitter perfekt. Nu får den alltså heta icke ändamålsenlig. Allt det här dras upp i rätten och kallas att barnen har icke ändamålsenliga kläder i fel storlekar. Att alla hundratals andra barnklädesplagg var i rätt storlek beaktas inte och det ser väldigt styggt ut på pappret.

  • Ons 2 jan 2013 16:30 #32
    Anonym skrev 2013-01-02 10:50:36 följande:
    Jag trodde för mitt liv inte att socialen kunde vara så sadistiska ända upp i ledningen innan vår familj råkat ut för dem pga en burnout som jag repade mig ifrån efter tre månader. Dessa grova lögner soc. drar för att få en att verka alldeles körd är helt psykopatiska. Hade de inte gömt sig under tjänstemannafasaden hade det blivit flera års fängelse för barnkidnappning, slösande av skattemedel, skadestånd för både psykisk och fysisk misshandel, mened, olaga hot, olaga frihetsberövande, förtal mm. Någon plan om hur de ska få hem barnen finns inte. Planen enligt soc. är att barnen ska omhändertas i flera år samt att vi ska försvinna ur deras liv så mycket som möjligt. Osanna påhittade påståenden från soc. baseras som underlag för beslut från soc. trots att proffs inom området bevisat motsatsen. Ändå har inget brott från vår sida begåtts. Vi har endel politiker och jurister som står helt rådlösa men kämpar ändå för att få hem våra barn. Våldföra sig på barn är vad de sysslar med.
    Anonym skrev 2013-01-02 11:32:26 följande:
    Kan ni ens tänka er att det är mycket funktionsdugliga, friska människor som är skötsamma föräldrar och har stort hus och rättså välbetalda jobb som blir berövade sina barn av soc. pga normala problem som alla föräldrar upplever under perioder. Sömnbrist, frun smått deprimerad över porrtittande partner som bara gnäller över att man inte är lika petnoga vad gäller städning som hans snart pensionerade mor. - Liksom sluta surfa och börja städa själv vill man skriva. Nähä, då blir man klassad sjukligt svartsjuk av soc som anser att kvinnans plats är i köket och borde sitta fast i damsugaren. Soc kan inte förstå att spädbarn ska ammas och att det tar tid även på natten samt att man kanske inte känner sig så på humör att sitta 4 timmar på finmiddag hos någon barnlös släkting och ha med sig 3 småbarn varaav en vill amma föör jämnan den andra klottar med maten den tredje vill leka med allaa vackra prydnadssaker av porslin som finns på bokhyllan hos den bekanta släktingen. Soc kan inte förstå att om man använder LingonBlåbärs långärmade skjortor så är vissa så stora som storlek 90. och om man då utreder om barnen har ändamålsenliga kläder och hittar en skjorta i storlek 80 i klädskåpet som det står på lappen så skriver man en notering att
     "barnet har för små ickeändamålsenliga kläder."  Om barnet har storlek 90 på byxorna som går ner 2 cm över fotknölarna ( barnet är 87 cm lång och kraftig till växten, proportionellt sätt aningen kortare ben än överkroppens längd och bredd) så heter det att
    "barnets fysiska utveckling skadas allvarligt. Barnet kan inte röra sig eller gå "
     Jag vill påpeka att midjemåttet var bra det var bara längden som hade kunnat vara två cm kortare. Om soc hittar en silkeskimono som det står strl 7 på så heter det att man har fel storleks kläder åt sina barn. Kimonon är gjord i Kina men dottern är 4 snart fem och lång till växten även för att vara ett nordiskt barn och kimonon sitter perfekt. Nu får den alltså heta icke ändamålsenlig. Allt det här dras upp i rätten och kallas att barnen har icke ändamålsenliga kläder i fel storlekar. Att alla hundratals andra barnklädesplagg var i rätt storlek beaktas inte och det ser väldigt styggt ut på pappret.


    Skicka gärna ett mail till drabbadavsoc@hotmail.se så vi blir fler i kampen! Än är vi inte tillräckligt många, och vi vet inte hur vi ska lyckas, men det är väldigt skönt att prata med fler i samma sits och ibland poppar det upp små ideer :)
  • Ons 2 jan 2013 20:27 #35

    Jag ska diskutera med mina vänner och spara din adress, kanske hör jag av mig. Tack för att ni finns.

  • Ons 2 jan 2013 20:30 #36

    Det finns faktiskt en dom som säger att ett LVU absolut inte får kvarstå pga att det skulle finnas ett fint band mellan barnet och fosterhemmet!
    Det du inte skriver med i dina "hjärtskärande" texter är den fruktansvärda känslan barnet kommer ha i sin uppväxt av att "mina föräldrar ville inte ha mig" "undrar vad det är för fel på mig" osv osv. Det sorgen kommer sitta kvar hela livet medans man faktiskt kan skola ut och in barn mellan familjehemmet och det riktiga hemmet.
    Kommer familjerna överens kan barnet tillochmed ha 2 familjer!

  • Ons 2 jan 2013 20:44 #38
    Queenie70 skrev 2013-01-02 20:38:02 följande:


    Fast det ÄR hjärtskärande att flytta tillbaks barnet i detta läge alldeles oavsett domar. Ultimat är som du skriver att barnet får två familjer i förlägningen, men inte genom att det lilla barnet flyttas tillbaks till bioföräldern efter att ha varit placerad så länge utan genom att kontakten med biofamiljwn utökas kraftigt samtidigt som barnet får behålla tryggheten av att garanterat få bo kvar hos den familj han betraktar som sin så länge han vill. Jag har sett exempel på där barnet aktivt tagit avstånd från bioföräldrar och inte medverkat till att bygga en relation med bioföräldern då barnet inte vågat knuta dessa band av rädsla för att då flyttas från sin familj.
    Och jag har sett situationer som är precis tvärt om.. Men det är såklart olika från fall till fall.

    Hur länge anser du är möjligt att ta hem sitt barn då? Och gäller det om de bott på flera ställen eller bara ett? Beror det på ålder? 
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll