Vet någon vet hur man får hem sitt LVU placerade barn?

Jag förstår inte alla här son säger att det skulle bli ett för stort trauma att flytta från sina 'emotionella' föräldrar. Killen har ju redan upplevt det största möjliga traumat, att slitas från sina biologiska föräldrar och börja om i en ny familj utan anknytning till någon! Om nu samhället kan kompensera honom lite och låta honom flytta tillbaka till sina FÖRÄLDRAR när det är fastställt att mamman är frisk, är det då inte underbart?? Eller hur föreställer ni er att han kommer reagera som tonåring när han förstår att 'mamma och pappa är friska, men jag bor inte med dem'? Min gissning är att en liten ung kille drar slutsatsen att han inte är tillräckligt älskad av sina föräldrar i det scenario

Jag vet tillräckligt. Dessutom inser jag, till skillnad från många andra att livet inte bara är svart och vitt. Och jag kan försäkra att om det skulle handla om att få hem 'era' (om du är en av de som skriker trauma) barn skulle läget vara annorlunda. Och som sagt; hur tror du killen reagerar som 14-17 åring när han förstår att han inte bor hos sina föräldrar, trots att de älskar honom och är fullt friska?

Där tog min argumentationslust slut. Fördomsfullt, dömmande, nedlåtande och rent elakt. Uttala dig inte om svåra livssituationer när du uppenbarligen inte vet något om det.

Om du anstränger dig att kika utanför din egen världsbild kanske du förstår att alla inte har dina förutsättningar. Jag vet inte varför pappan inte kunde ta hand om babyn, fråga hellre honom. Vilda gissningar är att han blev påverkad av ts sjukdom, var tvungen att jobba för att försörja familjen, veckopendlade, inte visste om ts sjukdom osv osv osv. Man är inte förståndshandikappad bara för att man inte tycker som du. Har du någonsin träffat en förståndshandikappad människa?