Forum Familjehem - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Vet någon vet hur man får hem sitt LVU placerade barn?

    Fre 21 dec 2012 21:32 Läst 59746 gånger Totalt 235 svar
    kalie6­7
    Visa endast
    Fre 21 dec 2012 21:32

    Jag och min man fick en son år 2008 som bodde hos oss i 1 år. När han föddes fick jag en förlossningsdepression/psykos och soc tog vårt barn och placerade det i familjehem.
    Vi har gjort allt för att få hem honom men det har inte räckt. Nu vet vi inte vad vi ska ta oss till och hoppas någon vet vad man ska ta sig till. Har gjort 2 st hemtagningsutredningar, köpt hus, gått i terapi, jag har utbildat mig till barnskötare och arbetar deltid som det, kommit på alla umgängen och möten  m m 

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-06-29 21:20
    Vi har vunnit i Kammarrätten och kommer att få hem vår son i höst 2013...

  • Ons 17 apr 2013 23:13 #81
    Anonym (mamma, fam.mamma) skrev 2013-04-03 23:41:44 följande:
    Hela den här historien verkar skum.
    Om det enda "felet" i ert föräldraskap är att du oväntat, drabbades av en psykos vid förlossningen, vilken du vårdades för, känns det otroligt att man placerar ett barn i fem år?
    Inget missbruk, misär, andra psykiska besvär eller brister i föräldraförmågan? Liknande, eller återkommande,  problem innan den lille föddes?Då är det verkligen konstigt.

    En ganska avgörande fråga är förstås också, som flera andra undrat, när du blev sjuk, varför tog inte pappan sitt ansvar? Då hade ju förstås inget av detta behövt hända. Det är ju inte ovanligt att mamman blir sjuk i samband med förlossningar, men då finns ju för det mesta en far under tiden.
    Det gör ju i alla fall mig misstänksam kring hans föräldraförmåga, och förmodligen alla rätter ni kommer att stöta på också.

    När nu den lilla pojken fått växa upp i en annan familj är det ju jättesvårt att "byta liv" och där är ju alla inblandade skyldiga att sätta hans behov i första rummet.

    För övrigt är ju familjehemmet, och socialtjänsten skyldiga att, från första dagen av placeringen, främja kontakten med biologiska föräldrarna och jobba för att pojken ska hem igen.

    Vad ni än beslutar er för, betänk att ett evigt bråkande kring hans boende eller annat skadar pojken allra mest, och när han blir lite äldre, om ett par år, kommer han själv att förstå mer, ställa frågor, men tyvärr gör ofta denna medvetenhet inte alltid gott. Det är tufft att vara barn och annorlunda. Att oroa sig för hur alla mår, vem han gör ledsen med det ena eller det andra valet.

    Hoppas att ni alla tänker på hans behov, före de vuxnas, så kanske han slipper bli en trasig tonåring och vuxen.
    visst att han blir trasig, om han inte får komma hem till sina egna föräldrar utan sitter hos främlingar, det är det värsta sak som kan hända i ett   barnens och i människans liv generellt
  • Ons 17 apr 2013 23:16 #82
    Anonym (mor) skrev 2013-03-18 22:33:39 följande:
    du har rätt igen, på sätt och vis; naturligtvis kan inte familjehemmet bestämma! Men under dessa tre år har det ju naturligtvis diskuterats om eventuell vådnadsöverflytt och om fosterfamiljen är positiv skall överflytt  särskilt övervägas, då barnet bott i samma hem i tre år.
    Ibland är det väldigt svåra överväganden och svåra beslut.

    Det är absolut det lättaste om barnet har omhändertagits som väldigt späd, för då har det naturligt knytit an sin nya familj.

    Och ibland händer det också, att förälrarna själva godkänner överflytten av olika skäl.      

    naturligt knytit:i själva verket utveklade stockholms syndrom och blev lurat av kommunanställda helt enkelt om de desutom säger att de är föräldrar. det 'r oerhört tragiskt och barnet ka bli allvarligt psyksjuk. det som egentligen också häner med nästan alla barn som socialen botför hemifrån. barnen blir lurade, utvecklar stockholmssymdrom, deras utveckling, skolgång blir dålig och deras liv förstörs.
  • Sön 23 jun 2013 08:53 #83
    Anonym (mor) skrev 2013-03-13 23:08:40 följande:
    Det är trgiskt, det som ni är med om nu,men ni måste se tillbarnets bästa trots allt. I socialtjänslagen står det att:våednadsöverflytt SKALL påbörjas då barnet bott i familjehem i minst tre år.
    I ert fall rör det ju om över 4 år, så ni får nog inte tillbaka honom. Men--släpp aldrig kontakten och då han blir stor nog kan ni berätta för honom om er kamp att få honom tillbaks.Det är jätteviktigt att han får veta att ni VILLE ha honom tillbaks efter sjukdomen, annars känner han sig sviken av er.
     
    Måste faktiskt säga till dig som skrivit detta inlägget att du har fel dära.......... Numera så är det svårt för famhem få adoptera el få vårdnaden om barnet om dom biologiska föräldrarna har umgänge el vill få hem barnet ....Det ni måste göra är att be få komma upp i socnämnden där ni kan påpeka att ni ej är nöjd med umgängena o är ej överrens med ass sen att ni vill överklaga lvut uppe i rätten för ni har större chans få hem ert barn om ni får komma till tals i rätten & ej bara till ass.Vi har överklagat varje 6 mån o fått vara i rätten o vann faktiskt sista gången o nu är 3 av våra 5 barn på väg hem o vår yngsta son kommer flytta hem till senast dec vi bad om utökat umgänge minst 1 ggr/veckan fr morgon till kväll o sen övernattning o så utökat efter det så det är möjligt för han komma hem// En mamma som fått 5 barn placerade men som är på väg få hem dom efter lång kamp gäller stå på sig o sin & barnets rätt till en & aldrig ge upp 
  • Sön 23 jun 2013 09:04 #84
    Anonym (mor) skrev 2013-03-13 23:08:40 följande:
    Det är trgiskt, det som ni är med om nu,men ni måste se tillbarnets bästa trots allt. I socialtjänslagen står det att:våednadsöverflytt SKALL påbörjas då barnet bott i familjehem i minst tre år.
    I ert fall rör det ju om över 4 år, så ni får nog inte tillbaka honom. Men--släpp aldrig kontakten och då han blir stor nog kan ni berätta för honom om er kamp att få honom tillbaks.Det är jätteviktigt att han får veta att ni VILLE ha honom tillbaks efter sjukdomen, annars känner han sig sviken av er.
     
    kalie67 skrev 2012-12-21 21:32:13 följande:
    Jag och min man fick en son år 2008 som bodde hos oss i 1 år. När han föddes fick jag en förlossningsdepression/psykos och soc tog vårt barn och placerade det i familjehem.
    Vi har gjort allt för att få hem honom men det har inte räckt. Nu vet vi inte vad vi ska ta oss till och hoppas någon vet vad man ska ta sig till. Har gjort 2 st hemtagningsutredningar, köpt hus, gått i terapi, jag har utbildat mig till barnskötare och arbetar deltid som det, kommit på alla umgängen och möten  m m 
    Men nu får du väl ge dig det du skriver stämmer ej.Numera får ej soc el famhem vårdnad av barnet även om det bott där sen liten.Det ni måste göra är begära komma upp i nämnden så ni får föra er talan där o begära utökat umgänge o sen få byta assistent för er ass verkar ej jobba för barnets bästa el hemflytt o det ska alltid vara soc mål att återbörda barn hem där det är möjligt.Men före det ska du se till att ni båda får träffa en psykiatriker som kan ge er ett slags frisk intyg o att ni är lämpliga som föräldrar. & försök få så många som möjligt som ej är fam medlemmar att skriva nån rad om er som personer som ni kan ta med er upp i nämnden men även i rätten.Men det absolut viktigaste är faktiskt att ni får mer umgänge o så ska ni be att en socass ska vara med el nån som kan vara objektiv för det är ej famhem modern för enda hon vill är ju få behålla ert barn men ert barn är ert o får barnet ej komma hem så kommer barnet bli ett trasigt barn som stor med många känslor o frågor.Kämpa på o finns en sida på fb David v.s Goliat som är för föräldrar som fått sina barn omhändertagna där man kan få råd o tips o stöttning som jag tycker alla ska gå med i som har barn placerade även ungdomar som är placerade kan gå med i den gruppen :) Lycka till & ge aldrig upp vet vad ni går igenom har gått igenom samma sak.Blir tyvärr arg när folk yttrar sig som ej upplevt det ni går igenom o ej kan förstå varken er känsla el ert barns känslor i framtiden
  • kalie6­7
    Visa endast
    Sön 23 jun 2013 15:40 #85

    TACK ALLA SOM STÖTTAT OSS OCH HÖRT AV SIG!

    Vi vann i Kammarrätten d 24 / 4 och om inte HD nu tar upp det ( dom tar bara upp ca 2 %) så är han vår igen till hösten! Våran advokat och hans biträdande jurist har varit toppenbra men dom här 4 åren har för övrigt varit en
    mardröm men vi får hoppas att det nu är över!

    Kram och tack från Karina, Ulf och JakobSkrattande     

  • Anonym (lisa)
    Visa endast
    Sön 23 jun 2013 16:06 #86
    kalie67 skrev 2013-06-23 15:40:40 följande:
    TACK ALLA SOM STÖTTAT OSS OCH HÖRT AV SIG!

    Vi vann i Kammarrätten d 24 / 4 och om inte HD nu tar upp det ( dom tar bara upp ca 2 %) så är han vår igen till hösten! Våran advokat och hans biträdande jurist har varit toppenbra men dom här 4 åren har för övrigt varit en
    mardröm men vi får hoppas att det nu är över!

    Kram och tack från Karina, Ulf och JakobSkrattande     
    Men åååhhhhh GRATTIS - till hela Er familj!
  • Anonym (mor)
    Visa endast
    Ons 26 jun 2013 00:30 #87

    Men hur kommer det att vara för ert barn????

    Jag tror fortvarande stenhårt på att det skadligaste för ett barn känslomässigt är att flyttas mellan olika hem, oavsett om det är ett biologiskt hem eller ett fosterhem.

    Vi har ett barn som vi fått vårdnaden om då hon bott hos oss  i tre år. (domen kom då hon var 5, pga. överklaganden)

    Vi pratar med henne ständigt om hennes bakgrund, vi har gjort det till en fantastisk saga om hur mycket hennes mamma älskade henne, men var för sjuk för att ta hand om henne (narkoman, fast det säger vi dåhon blivit nog gammal att förstå.

    Visst  -i den bästa av världrar skulle alla mammor och pappor vara lyckliga och glada över att ha fått en GÅVA ett barn, men så enkelt är inte livet!

    Men alla kan ta sig en funderade hur  är det bäst för det oskyldiga barnet???          

  • EllisB­ell
    Visa endast
    Ons 26 jun 2013 01:25 #88

    Stackars stackars den lilla pojke som nu kommer att slitas ifrån sina psykologiska föräldrar. Fy fan.

  • Ons 26 jun 2013 02:22 #89
    EllisBell skrev 2013-06-26 01:25:19 följande:
    Stackars stackars den lilla pojke som nu kommer att slitas ifrån sina psykologiska föräldrar. Fy fan.
    Är väl inge synd om pojken som får komma hem till sina biologiska föräldrar.

    Grattis ts.
  • Ons 26 jun 2013 02:29 #90
    kalie67 skrev 2013-06-23 15:40:40 följande:
    TACK ALLA SOM STÖTTAT OSS OCH HÖRT AV SIG!

    Vi vann i Kammarrätten d 24 / 4 och om inte HD nu tar upp det ( dom tar bara upp ca 2 %) så är han vår igen till hösten! Våran advokat och hans biträdande jurist har varit toppenbra men dom här 4 åren har för övrigt varit en
    mardröm men vi får hoppas att det nu är över!

    Kram och tack från Karina, Ulf och JakobSkrattande     
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll