Insanejane77 skrev 2013-01-07 23:29:27 följande:
Det var samma med mig, att dom inte lyssnade. Antagligen för att man var förstagångsföderska.
Jag blev sjuk i en ovanlig variant av havandeskapsförgiftning (HELLP syndrom) och mådde mot slutet rätt dåligt. Jag hade gått upp 12 kg på tre veckor i vatten och mina fötter såg ut som fotbollar. Jag testade negativt på protein i urinen och hade inte jättehögt blodtryck. Jag tyckte ändå att det kändes som om jag var sjuk och frågade vid mitt sista besök om dom inte kunde ta blodprov på mig för jag hade läst att det fanns havandeskapsförgiftning som bara upptäcktes på det viset. NEJ då, det är ingen fara, sluta oroa dig sa kärringen. Och 4 dagar senare var min dotter död.
Det är så oerhört frustrerande att inte bli HÖRD! Det var inget fel på min flicka och vi hade snart firat hennes ettårsdag om det inte vore för sjukvårdens förutfattade meningar! Det gör mig så ont
Att jag själv blev jättesjuk och hade organsvikt, det lägsta antalet blodplätttar läkaren hade sett och skyhögt blodtryck och troligen hade dött om vi hade bott i ett U-land, känns också jobbigt att bära. För jag ligger i risk att få samma igen om jag blir gravid.
Nästa gång om jag kommer så långt igen, så sa dom att då skulle jag få medicinering från mycket tidigt i graviditeten och gå på täta UL och få 90 % av min mödravård på Spec-mvc. Det kan bli så att jag får bli inlagd sista trimestern av graviditeten för att kolla blodprov och tryck varje dag, ctg osv.
Känns jävligt jobbigt att jag kan få det igen men den här gången vet jag vad jag ska leta efter och det känns som om dom lyssnar på mig nu. Har jag riktigt tur får jag det inte igen.
Får jag fråga vad som hände med er andra? Var det klassat som intrauterin fosterdöd då eller vad hände?
Hoppas ingen tar illa upp för att jag frågar!
att dom inte tog dig på allvar! Känner man sig sjuk och orolig så ska bm lyssna och göra som man vill för att oron ska släppa. Barnmorskor och läkare som jobbar med detta borde veta bättre att LYSSNA på vad man säger!
för mig så hade fosterrörelserna minskat så vi åkte in till spec förlossningen och gjorde ctg som inte såg så bra ut, hjärtat dippade ner flera gånger och jag kände inga fosterrörelser så jag blev inlagd för övervakning i två dagar.. dom förberedde mig för kejsarsnitt ifall det skulle behövas. 7 ctgn var dom inte så nöjda med, även om hon hade börjat sparka och hålla på som vanligt igen dagen efter vi kom in. senare på kvällen började ctg kurvorna se bättre ut och hon höll på som hon brukar i magen. läkarna var inte oroliga längre och vi blev flyttade till spec bb för att stanna sista natten där. På morgonen dagen efter gjordes ännu ett ctg och det såg bra ut så dom skickade hem oss och sa att detta var en frisk flicka som mår bra! Dom kollade även flödet i navelsträngen och fostervatten mängden och allt såg bra ut.. Ca 1,5 vecka senare slutade hon röra på sig igen.. jag var hos bm för att göra ett sockertest och fick dricka en glucoslösning.. en stund efter jag hade druckit den så började hon sparka som bara den!!.. bad bm lyssna på hjärtat eftersom hon hade rört sig dåligt.. dom hörde inga hjärtljud.. jag sa till dom att hon rörde på sig för bara en liten stund sen så jag vet ju att hon lever!! .. dom skicka iväg oss i en taxi till kk för att göra ett ul .. hjärtat stod helt stilla..
