Genusteorin - en kort sammanfattning
Kvinnor har historiskt varit förtryckta, och är det fortfarande i många primitiva samhällen. Feminister kämpar för kvinnors jämlikhet. Målet för feministerna är en fullständig jämställdhet. Resultatet måste mätas, och målet är exakt jämn fördelning av kvinnor och män på alla positioner i samhället, i alla yrken, och exakt lika stora inkomster. Så länge inte ett 50/50 resultat i könsfördelning och exakt lika inkomster är uppnått, är jämställdheten ofullkomlig. Här är också underförstått att kvinnor är förtryckta, så länge inte målet är nått.
Det kan konstateras att dom nordiska länderna är dom mest jämställda i hela världen, med Sverige som nummer ett. I vårt land finns ingen som helst formell diskriminering mot kvinnor i lagstiftning, i utbildningsväsende eller i yrkesliv. Således borde jämlikheten anses som fullständig och målet vara uppnått.
Dessvärre finns fortfarande många områden, där resultatet är långt ifrån det önskade. Exempelvis yrken som gruvarbetare, pilot och sopkörare är totalt dominerade av män, till mer än 95 procent. Å andra sidan är yrken som förskollärare och undersköterskor dominerade av kvinnor till mer än 95 procent. Även andra områden är starkt köns-polariserade, det finns till exempel inte en enda kvinnlig världsmästare i schack. Inom starkt konkurrens-motiverade områden är skillnaden speciellt tydlig, i företagsstyrelser och andra maktpositioner.
I detta läge kan man tänka sig att observerade skillnader i nämnda yrkesval och annat helt enkelt är naturliga skillnader mellan kvinnor och män. Men detta kan vissa feminister inte acceptera, därför att det betyder att den absoluta, numerära jämställdheten aldrig kan uppnås. Den fullständiga, absoluta jämställdheten måste nås! Eventuella naturliga skillnader kolliderar med målet.
Här är på sin plats att konstatera att dom flesta feminister är humanister och socionomer. För en socionom är alla problem sociala problem. Det finns inget problem som inte har en social orsak. Och varje problem har en social lösning. Alltså är naturligtvis också en ofullständig jämställdhet ett socialt problem. Med en social lösning. Orsaken till kvinnors och mäns olika yrkesval är social – att dom socialiseras in i en könsroll, som sedan begränsar och styr deras yrkesval. Härav följer den kraftiga könspolarisering som finns i många positioner i samhället.
Lösningen på problemet är då social – att motverka socialisering i könsroller. Eftersom könsroller kan observeras i låg ålder, är tydligen denna socialisering mycket stark. Barn i låg förskoleålder uppvisar könsroller. Som, enligt genus-teorin, inte kan vara medfödd. Således måste den sociala ingenjörskonsten ingripa mycket tidigt, för att kunna förhindra denna starka, sociala könsrollspåverkan. Härav följer att alla barn mycket tidigt måste underkastas en motverkande, social påverkan för att undvika att socialiseras in i en könsroll. En könsroll som långt senare i livet kommer att styra deras val av utbildning, yrke och karriär. Och därmed också befästa traditionella könsroller.
Detta är nödvändigt för att uppnå en fullständig jämställdhet. Om det verkligen är så att inga skillnader finns mellan könen. Om det finns skillnader, då faller naturligtvis hela genus-teorin platt.