• Anonym (ledsen uppgiven)

    Adoptionsrådgivarna??!

    Seriöst ... Finns det någon som har blivit hjälpt av Adoptionsrådgivarna? Jag har sett folk tipsa om dem både här och var, men är det någon som egentligen har kontaktat dem och har goda erfarenheter?

    Jag ringde dem nämligen själv för några månader sen, efter att inte ha fått seriös hjälp vare sig hos barnpsyk eller BUP, och fick ett så otoligt egendomligt bemötande. Det kändes som om hon som svarade, som jag kortfattat beskrev våra problem för, parodierade en psykolog, det lät som om hon satt där med huvudet på sned och skulle vara så förstååååående. Jag fick ett par floskler i örat, sen skulle hon ringa upp mig dagen efter. Det som hände var att hon istället skickade ett sms där hon skrev att hon skulle höra av sig dagen därpå. Sen har inget hänt.

    Det tog mig många månader att lyckas ringa under deras telefontid och samla kraft och mod att göra det. Och så blev det så här. Har ingen lust att ringa dem igen och undrar över det underliga beteendet. Är det normalt för att vara dem?

    Var kan man söka hjälp annars? Hos soc? Som i återrapporterna bara har fått se den ljusa sidan av vårt liv ... 

  • Svar på tråden Adoptionsrådgivarna??!
  • Anonym (insatt)
    Anonym (ledsen uppgiven) skrev 2013-02-05 23:10:46 följande:
    Seriöst ... Finns det någon som har blivit hjälpt av Adoptionsrådgivarna? Jag har sett folk tipsa om dem både här och var, men är det någon som egentligen har kontaktat dem och har goda erfarenheter?

    Jag ringde dem nämligen själv för några månader sen, efter att inte ha fått seriös hjälp vare sig hos barnpsyk eller BUP, och fick ett så otoligt egendomligt bemötande. Det kändes som om hon som svarade, som jag kortfattat beskrev våra problem för, parodierade en psykolog, det lät som om hon satt där med huvudet på sned och skulle vara så förstååååående. Jag fick ett par floskler i örat, sen skulle hon ringa upp mig dagen efter. Det som hände var att hon istället skickade ett sms där hon skrev att hon skulle höra av sig dagen därpå. Sen har inget hänt.

    Det tog mig många månader att lyckas ringa under deras telefontid och samla kraft och mod att göra det. Och så blev det så här. Har ingen lust att ringa dem igen och undrar över det underliga beteendet. Är det normalt för att vara dem?

    Var kan man söka hjälp annars? Hos soc? Som i återrapporterna bara har fått se den ljusa sidan av vårt liv ... 
    Självklart, kontakta soc. De har laglig skyldighet att lämna stöd till adopterade och deras familjer efter adoptionen .... eller ring igen till adoptionsrådgivarna. De är många som alternerar som svarare där! Nästa person kanske det klickar bättre med!
  • Anonym

    Min erfarenhet är väl sådär... Vi fick en jättetokig start i förskolan och funderade på att avbryta, men fick rådet att absolut fortsätta nu när vi hade påbörjat inskolningen. Så mycket var fel och vi valde till slut att avbryta ändå och låta barnet bara hemma ett år till. Vi har aldrig ångrat beslutet. Inget direkt fel i bemötandet från adoptionsrådgivarna, men jag ställer mig ändå frågande till att de så kategoriskt hävdade att vi skulle ha kvar barnet i förskolan trots att så mycket var helt uppåt väggarna. Tycker att det hade varit mer nyanserat att ha ett tydligare anknytningsperspektiv och hålla öppet för att det i just vårt fall kanske faktiskt var rätt att ta ett steg tillbaka och försöka igen lite senare (inskolningen ett år senare på annan förskola gick bra!!).

    Lycka till i ert sökande efter hjälp!!

Svar på tråden Adoptionsrådgivarna??!