Snälla hjälp!!

Hej! Jag behöver snälla alla er läsares hjälp och råd, detta har gått för långt. Mitt psyke klarar inte mer och förstör/äter upp mig.. Snälla ta er tid och läs! Detta är mitt fruktansvärda problem:

Jag genom gick en otroligt jobbig medicinsk abort 1 februari då två dagar efter det sattes det in en p-stav på mig. Föll djupare och djupare ner i en depression och kraftiga humörsvängningar. Då jag och min pojkvän bestämde oss att den måste ut innan något väldigt fel händer, den togs då bort efter ca 2 - 3 veckor. Mina blödningar minskade kraftigt när jag satte in den, blödde lika lite som 10-kronor per dag. 2 dagar efter att den togs bort hade jag och min pojkvän sex (med kondom) och i samma stund som det så forsade det blod ur mitt underliv med fruktansvärda smärtor. Jag menar det, det forsade, blod, levrad, slemhinnor. Åkte in akut med ambulans där de på gynakuten konstaterade att det fanns kvar rester från graviditeten trots den medicinska aborten jag gjorde. Då fick jag göra ytterligare en medicinsk abort utan resultat då jag fick ligga fastandes i två dygn på sjukhuset  tills jag fick jag göra skrapning. Nu är jag då uppe i två medicinska aborter + en skrapning inom en och samma abort.. Några timmar efter skrapningen undersökte dom mig och tyckte det såg bra ut och jag fick komma hem med beskedet att jag kommer blöda i maximalt 3 veckor dock inte mycket. Urtrötta jag och min pojkvän åker hem efter mycket påfrästningar på kroppen och ett litet lugn att allt nu är som det ska.

Trodde vi..

Blödningarna blev bara värre och värre, smärtorna också tills jag en kväll låg dubbelvikt och kunde knappt stå upp, ambulans kom och hämtade mig och jag fördes akut in. Igen.. Dropp sattes in och jag blev inlagd. En läkare undersökte mig och tyckte mina smärtor var underliga och blödandet lika så, jag fick smärtstillande. I hopp om att det nu skulle lägga sig åkte vi hem efter en övernattning på sjukhuset och 1 veckas sjukskrivning från mitt jobb. Jag gjorde inget annat än att vila och försöka rehabilitera mig! När den veckas sjukskrivning hade gått ut så började jag sakta men säkert återgå till arbetet (jobbar som servitris), gick någorlunda bra i 2-3dagar tills den sista dagen jag fick otroliga smärtor i magen och oerhört kraftiga blödningar IGEN. Åkte då in (taxi) ringde innan och dom på gynakuten sa att jag skulle omedelbart åka in igen. Vilket jag gjorde.. Då läkaren undersökte mig och konstaterade att jag hade haft en vätskefylld cysta som har spruckit, därav kraftiga blödningar och smärta. Då de tyckte att jag ska låta kroppen pumpa ut det själv..! Kroppen pumpar ut och pumpar ut tills jag fick nog av smärtor, spyor, illamående, blod och förstörda sänglakan, kläder, m.m. och åkte in ytterligare igen på undersökning, då de såg att NÅGOT var kvar men inte vet exakt, så dom la in mig, sjukskrev mig 2 veckor och satte mig på kur som jag tagit hemma: Flagyl, Provera och Sandoz då jag inte skall blöda något när jag tar Provera vilket är 10 dagar. Jag har tokblödigt hela behandligen, suttit på toaletten och sett hur det ordagrant runnit ut blod från mig. Levrad blod stora som sjömansbiffar har kommit ut ur mig fler än vad jag kan räkna på mina fingrar och tår. Jag avslutade kuren nu i tisdags (9/4) och det forsade ur mig kakor. Jag åkte då in igår IGEEEN och blev nu inlagd och fått ungefär som cyklo-f för att minska blödningarna + att jag fått dropp samt blodtransfusion. Mitt HB låg senast igår på 81..

Jag har thalassemia (fått av min far som är vanligt av folk från mellanöstern), jag har varit tvungen att sitta och förklara för läkare, sjuksköterskor OCH överläkare vad thalassemia är för något. Och vad  som inte är bra då är att få järntabletter. Trots att jag sitter och förklarar gång på gång vad det är och vad som inte är bra att ta så skriver dom ändå ut järntabletter i tron att det ska bli bättre. Senast igår så ville dom ge mig järntransfusion?! HELT FEL. Hade jag inte kunnat om min sjukdom eller varit klar i huvudet så hade dom pumpat i mig järn i mina ådror istället för blod! 

Nu blev jag hem skickad idag i väntan på besked om det finns ett sjukhus som har en tidigare tid för en titthålsoperation på mig om inte så är det 16maj jag får tid + en veckas sjukskrivning. 

Är det NÅGON som vet vad jag kan ha för fel? Någon som haft liknande? Nej jag har inte blödarsjukan.
Jag är i desperat  behov av hjälp och råd, det här har slitit mig i stycken och i en depression. Min pojkvän har varit med på hela den här resan sen dag 1 men det är inte lätt för någon av oss. Jag har blivit så ledsen och splittrad som person då jag ändå varit en riktig super glad tjej och alltid på hugget.. Snälla jag ber er om råd och hjälp!