Måste man kunna det andra språket perfekt?

Hej!
Jag och min man väntar vårt första barn om en månad. Vi är båda tvåspråkiga, våra föräldrar är födda utomlands men vi är födda här. 
Vi har aldrig pratat svenska hemma, utan har lärt oss vårt andra språk, svenska, på dagis /i skolan. Enligt mig är detta anledningen till att vi aldrig har haft problem med svenskan eller med skolan, då vi kunnat vårt modersmål, arabiska, oklanderligt när vi var små. Politik, nyheter, och skolarbetet diskuterades på arabiska. Tyvärr har vi båda tappat mycket av hemspråket, min mans kunskaper är bristfälliga i mängden ord han kan, och min arabiska är lite bristfällig i själva grammatiken.
Min fråga till dig är: Vi vill väldigt gärna att vårt barn ska få arabiska som ett andra språk. Men sabbar vi för barnet om vår arabiska inte är helt komplett, som våra föräldrars var? Eller kan vi lära barnet den arabiskan vi kan? Den är inte dålig, vi kan prata utan hinder, men vi kan inte direkt diskutera politik eller något djupare än vardagssnacket.
Vi tänker att vi pratar arabiska hemma, men alltid svenska utanför hemmet, så att barnet hör oss prata svenska också. Är det konsekvent nog?

Tack på förhand!