Adoptivmammor på facebook
Nu kommer jag väl få en massa slag å sparkar efter mitt inlägg. Visst, gör så, men skulle önska att jag hittade nån här som kände som jag. Hittills har jag inte gjort det.
Allt verkar så underbart bra med alla mammor å deras barn... Fina bilder läggs ut å en massa skryt om sina fiiiiina fina barn. Orka like:a allas fina bilder med deras fina fina döttrar från Kina!! Jag har också två adopterade barn. Men jag har ingen dotter att skryta med. Nu borde jag väl skämmas också, och söka hjälp. Sanningen är att jag blev inte ett dugg glad när jag fick mitt andra bb. Blev så GRYMT besviken att det blev en kille till. Jag grät i flera veckor efter det där hemska samtalet. Missförstå mig inte nu. Vill aldrig byta ut honom å älskar mina pojkar högt. Men besviken å deprimerad är vad jag blev efter bb. Och det känns som jag är ensam i hela världen om det. Min djupa dotterlängtan är inget jag alls kan rå för. Googla å ni kommer få upp tusentals träffar på mammor som längtar döttrar. I alla trådar får de utskällningar av folk som skriver: du borde vara lycklig att du ens kan få barn. Alla barnlösa hugger som knivar mot dessa mammor. Jag är inte en av dem. En längtan kan man inte rå för. Två stora sorger har jag i mitt liv och det är sorgen att aldrig få ett biologiskt barn och nu ska jag leva med sorgen att aldrig få en dotter. Livet är såå fruktansvärt orättvist!!! :(
Det värsta är att alla tror att jag är så himla lycklig. Och alla grattis man fick efter bb... tänk om dessa människor visste hur jag mådde/mår innerst inne...
Så träffar man mammor som också adopterat som sitter å säger att det är väl tur att man inte får välja kön.... Jaa, det är himla lätt för er att säga, som har en av varje!! Det är BARA jag som har två pojkar, bland de vi känner som adopterat och dessutom bland mina vänner. ALLA andra får döttrar.
Märker redan hur mina söner har en särskild relation till sin pappa. Det är så det är och det får jag leva med. Aldrig få uppleva den fina mor-dotter-relationen jag har med min mamma.
Kom inte å säg att det inte är nån skillnad vad de har mellan benen för det ÄR det. Pojkar är pojkar å flickor är flickor. Och en mamma-dotterrelation är nåt alldeles särskilt. Det säger ALLA. T.o.m min kollega sa det till mej när jag just fått mitt andra bb??!! Tack.
Finns förresten fler saker jag är så trött på när det gäller den sidan på fb... det finns en person där som JÄMT ska göra nåt inlägg... om allt mellan himmel å jord, men mest om hennes perfekta barn. Blä!!! JAg spyr!! Skulle aldrig kunna med att lägga ut en massa grejer om mitt liv där hela tiden. Och nyss läste jag om nån som skrev nåt om sin dåliga relation med sin mamma? Eeehh?? Skulle ALDRIG i hela mitt liv lämna ut mej så på ett sånt forum. Varför liksom? Man kan väl skriva sånt här på familjeliv istället där man kan vara anonym?!
Nu får jag väl ingen som helst förståelse, men var bara tvungen att skriva av mig.
Har aldrig velat ha tre barn så det blir det inte. Och vem säger att trean blir en tjej liksom? Näe, jag får helt enkelt försöka leva med min stora sorg. :(
