• cornelia95

    Saknaden är stor

    Fler som bor i Skåne som förlorat sitt första barn som vill stötta varandra här...vår efterlängtade son dog i magen v 24 . Hur ska man orka gå vidare och våga bli gravid igen?

  • Svar på tråden Saknaden är stor
  • Lindsey Egot the only one

    Jag har inte förlorat ett barn så sent i magen men har haft två missfall i v.13 och dessa var så önskade barn som gick förlorade samt så har vi förlorat vår 14 åriga dotter.

    Man måste låta det få ta den tid man vill. Inget är rätt eller fel. Man ska lyssna på sitt hjärta. Vi blev gravida ca 3 månader efter våra missfall och fick varje gång en välskapt pojke. Så vi har två söner och två döttrar i livet. Det är tufft att leva i sorg. Livet blev ju inte som man tänkt sig. Ingen ska behöva begrava eller säga farväl till sitt barn till det definitiva slutet. Jag tycker du ska lita på din egna känsla. Sedan har de tagit prover på ert barn så ni vet varför barnet dog i magen? Ibland kan det vara skönt att gående förklaring. Och om man får en förklaring kan man kanske få hjälp så det inte händer igen. För hur hemskt det än är så vet man ju när man är drabbad att det kan hända..... Igen. Man har slutat vara naiv och tror inte längre att detta kan inte hända mig som man trodde innan.

  • tindra aliah

    Jag bor i malmö å förlora min först födda dotter den 5 februari födde min tindra den 3 februari pga previa placenta och ett larg intra uterine hematoma som börja stört blöda när ja vila i egypten! ! Skulle gärna få kontakt med ngn ängla mamma i skåne, beklagar sorgen, min dotter va tvungen att komma i v 26.kram louisa

Svar på tråden Saknaden är stor