Tävla och vinn! Vem eller vad är din livboj i livet?

Min livboj är självklart mina älskade barn tuva o texas, hade jag inte haft dem så hade jag nog inte stannat kvar här utan bara låtit livet passera förbi. men dom gör mitt liv lyckligt varje dag och får även den regnigaste dag att skina

Min Livlina och Ankare är nog min allra käraste Familj.<3 All min kärlek till dessa efter min cancerdiagnos och allt som hör detta till.Vi rider ut denna storm starkt och tryggt som den bästa Familj vi är.<3

Allra Käraste Barnen.<3

Min *livboj* o stora kärlek. 
Han får mig att vilja kämpa o försöka igen,när livets prövningar tär på mig.

Utan den här underbara ungen hade jag inte varit vid liv idag! Hon har fått mig att resa mig från botten av min depression och gett mig en anledning till att leva! Min älskade underbara dotter! *Hjärta*

En av mina många livbojar här i livet är min första tatuering. Jag har varit med om oändligt många saker i mina dagar (blev mobbad under hela uppväxten, blev misshandlad av min f.d. fästman i slutet av tonåren, genomgick en två år lång polisutredning och en två dagar lång rättegång, gjorde en sen abort som jag inte ville göra som 18-åring, tog studentexamen 3 år senare än beräknat, gick in i väggen sista året på gymnasiet, jag är ofrivilligt barnlös m.m. m.m.) och den påminner mig dagligen om att jag aldrig skall ge upp!

När mörkret faller och när dagen gryr så finns han alltid där,
Vi delar allt, både sorg och glädje och det är i honom jag är så otroligt kär,
Jag älskar den här människan, han är den finaste jag någonsin kunnat få,
Han är livbojen i mitt liv när jag är ute och seglar på det stora, mörka, djupa blå.

Jag älskar dig min skatt! <3 

Denna bilden min son (idag snart 5år), min man som håller i vår dotter och sonens lillasyster som inte finns längre. 
Utan min son Colin och min man Håkan skulle jag nog inte sitta här ens efter den trauma vi varit med om, den har gjort oss starkare än starkast! Min familj, mitt allt! 

Mina "livbojar" i livet är min man och min son! De har hjälpt mig med allt ifrån ångest till fysisk smärta, älskar dom över allt annat! skulle inte sitta här om det inte var för dom! Känner mig rik på kärlek och vill ge allt jag har till dessa två personer! <3 

Förutom mitt underbara barn som ger mig så otroligt mycket av allt,  är havet speciellt.
Att sitta på strandkanten o höra vågornas brus o samla tankarna,ger kraft att orka med vardagens bekymmer.
Det ger mg en känsla av frihet o lugn, att bara få vara för mig själv en stund.
En sorts livboj.  

Min sambo är det trygga trädet att luta sig mot i mitt liv. Han är bara så bäst helt enkelt. Vi är helt olika,han är helt normal liksom,har aldrig upplevt motgångar eller mått dåligt,men ändå kan han förstå precis hur jag känner.
Jag hade väldigt dåligt självkänsla nyligen då jag fick min ADHD-diagnos. Jag hamnade i någon slags chock och tyckte att jag inte längre var förmögen till något. Min familj tror fortfarande att vården måste ha fel för jag kan ju inte var ett "freak" (det är just det jag är ;P). 
Sambon fick mig att tänka om. Hans första kommentar om det hela var "jaha,nu har du även på papper att du är en knäppgök,det är inte alla som har det. Du blir inte mer eller mindre knäpp för det."
Det stämmer faktiskt.
Sambon är den enda personen i världen som jag kan lita på,även när jag har mina sämsta dagar så ser han det bästa i mig.