ECMO-dokumentären på SVT
Ikväll sändes en dokumentär om ECMO-behandling på SVT. Intressant, tänkte jag. ECMO-behandling hörde jag talas om när svininfluensan gick. Jag tänkte vuxna patienter. Men det handlar om nyfödda. Små barn som är så lika vår dotter. Omgivna av slangar och apparater, samma djupt slutna ögon, samma färg på fingernaglarna, samma tankar om det kommer urin eller inte. En liten hand runt pappans finger, så likt ett foto vi har kvar som minne. Vår dotter fick ju aldrig ECMO-behandling, det var aldrig aktuellt, men det är så likt, så likt, och det gör så ont att titta på. Intervjun med pappan som var orolig över om han skulle klara av att byta blöjor och nu bara skrattar åt den tanken, för att den oron ter sig befängd i efterhand, när man vet vad man verkligen behöver oroa sig för. Tiden som har upphört.