Mitt barnbarn liknar bara sin mamma

Hur vet du det? För med det du skriver så menar du väl att jag är den som orsakar problemet? Eller?

Det här är en människa som till exempel och utan min vetskap försåg sig med min extranyckel och som sedan under lång tid och när det passade henne släppte in sig själv i min bostad eftersom hon upplevde det som sin rätt i egenskap av att vara min familjemedlem. Det är en människa som utan vidare slängde de av mina kläder (en hel del av dem helt nya och avsedda att använda på mitt arbete som har en klädkod) som hon ansåg vara trista och tråkiga. Det är en person som säger sig vara rak (och den är kanske hennes avsikt också) men vars uppriktighet alltid är opassande och plump. Dessutom är förstås inte alla människor heller intresserade av att höra hennes uppriktiga mening om allt. Hon är en "jag säger bara som det är"person, och det kan säkert vara bra. Problemet är att hon säger hur det upplevs för henne och inte hur det är för den som drabbas av hennes mycket osympatiska uttalanden. Ofta är det helt uppåt väggarna. Oftast är det så. 

En rak person är för mig en människa som övat sig i att förkorta sina kommunikationsvägar, det är inte en okänslig människa som framhärdar i och tar sig rätten att utan att man efterfrågat personens åsikter berätta för en hur man ska ha håret, att människor bör hålla sig till sin sort, att den och den är tokig och har blivit det för att den läst för mycket, att tapeterna är fula och så vidare. En rak person som inte har ett falskt självförtroende lever heller inte djävulen om den får ett rakt svar tillbaka. Den här människan skriker, konfronterar, skriker mer och gråter tills dess att hela omgivningen är utmattad av stormen som dragit in och som inte bedarrar innan hon själv bestämmer sig för att göra något annat. Finns inte en gnutta hänsyn, inte en tendens till vilja att förstå andras gränser. 

Så. Säg mig den svärdotter som uppskattat att svärmor tar sig en extranyckel och kommer på oanmälda besök? Säg mig en enda svärdotter som hade tyckt att det var okej att bara duscha i sitt eget hem med säkerhetskedjan på?

Jag tycker att det är trist att behöva ge exempel, jag hade inte tänkt göra det eftersom jag har rätt att känna som jag gör även om ni alla andra skulle känna på ett annat sätt. Jag beter mig trots det jag känner inte det minsta illa. Men jag är också mänsklig och det var svårare än jag trodde att hålla stånd mot människor i en tråd som anklagar mig för allt möjligt, nu senast för att vara en dålig mor.