Mitt barnbarn liknar bara sin mamma

Det är aldrig rätt eller fel att ha en känsla. Känslor uppkommer, till följd av omständigheter.
TS borde säkerligen prata med ngn som kan hjälpa henne med känslan, men hon är inte sjuk. 
IMHO är det snarare ett sundhetstecken att våga ventilera det man känner för att få input från andra. 
 

Tyvärr är det ofta så att man associerar till föräldern när man ser barnet.
Det är fullt normalt och inte alls sjukligt att associera. 
Tyvärr är det oftast också så att man behandlar barnet efter den kluvna känslan som man har. 

att haspla ur sig att man är "sjuk", "avvikande" mm. stigmatiserar bara trådstartaren, vilket du (och fler med dig, ser jag) borde vara medvetna om.
Om man sedan är medveten om vad man gör och fortsätter att såra folk, DÅ kan man börja snacka sjukdom

:D           

Jag får uppfattningen att du är en klok person, absolut inte oempatisk eller hemsk som en del skriver. Tror också att många som skriver efter att ha läst trådstarten, skulle ändra sig om de läste alla dina inlägg.
Lever din sons pappa? Är sonen enda barnet? Några råd har jag tyvärr inte att komma med, men skickar dig en kram.

Men om din son väljer en kvinna som du ogillar. Så är det väl hans val. Kanske är han nöjd och inte vill ändra på det. Det är alltid intressant när nån väljer en livskamrat som inte faller väl ut hos den ursprungliga familjen. Jag vill tro att det finns en anledning till det.

En dominant kvinna har två söner, den ene väljer en kvinna som är dominant, den andre hennes raka motsats. Du som verkar kunna detta, kan du förklara för mig varför?

Exakt!

Fint - "mindre involverad än vad de vill". 

det var väl du som skrev att män brukar välja kvinnor som påminner om deras morsor

Fast hon säger ju inte att hon har noll intresse av sitt barnbarn. Bara att hon inte vill UTÖKA umgänget, utan hålla det på den nivå det redan är - och då tar hon aktiv del av sonens familjs liv som jag läser det.