• Anonym (Farmo­r)
    Äldre 15 Aug 14:26
    41854 visningar
    255 svar
    255
    41854

    Mitt barnbarn liknar bara sin mamma

    Jag har en svärdotter som jag helt enkelt inte kan med. Jag skulle aldrig i hela mitt liv spenderat så mycket som tio minuter ihop med henne om det inte vore för att jag ibland måste eftersom hon är tillsammans med min son. Tillsammans har de en sjuåring och barnet liknar enbart och uteslutande sin mor. Personligheten är exakt den samma. Som om ungen vore snuten ur son mors spetsiga näsa. 

    Jag älskar min son och jag har inget att göra med vilken fru han valt. Skulle aldrig lägga mig i deras liv på något sätt eller låta dem märka hur illa jag tycker om kvinnan. Jag behandlar förstås också alltid barnet med respekt, trots att jag inte hyser några varma känslor för barnet.

    Problemet är nu att de, både min son och hans fru, vill att jag ska ta hand om barnet mer och mer. De vill att barnet ska sova över med jämna mellanrum och så vidare... Det kräver stor diplomati att ta sig undan deras förväntningar och slippa barnet utan att såra deras känslor och utan att låta dem veta hur jag egentligen känner för kvinnan och barnet.

    Jag har förstås genom åren bjudit till och försökt se några fördelar med både mor och barn, men tyvärr helt utan framgång. De är  inte särskilt älskvärda någon av dem, i mina ögon (i min sons ögon är de såklart det).

    Jag vet redan att jag har rätt till mina känslor och att det inte är fel att inte känna något positivt för andras barn så länge man behandlar dem på ett anständigt sätt, det jag undrar över är i stället hur jag ska hantera de här ständigt uppkommande önskemålen om allt mer engagemang.  

  • Svar på tråden Mitt barnbarn liknar bara sin mamma
  • Äldre 16 Aug 15:12
    MrsPenn skrev 2013-08-16 14:37:58 följande:
    Barnet verkar ju inte så trevligt.
    Nej, och det är MAMMANS fel OCH den frånvarande syltryggen som TS har till son.

    Ingen annans. 
    Östermalm - Mer behöver inte sägas.
  • Anonym (fri)
    Äldre 16 Aug 15:16
    Anonym (Olika) skrev 2013-08-16 15:11:56 följande:
    Alla ni som skriver att TS borde ge svärdottern en chans, hade svaren varit desamma om ts istället varit en svärdotter som inte ville ha mer kontakt med en osympatisk svärmor som tyckte sig ha rätt att gå in i ts lägenhet, snackade om att "de starkaste överlever och de svaga får finna sig i att bli hackade på" osv?
    Frågar eftersom det i trådar här på FL där svärdöttrar klagar på skräck-svärmödrar brukar bli ett ganska samstämt "ta ingen skit,.bryt med kärringen". Fattar inte varför reaktionerna blir så annorlunda när det är en svärmor som blir illa behandlad?
  • Äldre 16 Aug 15:27
    Anonym (Olika) skrev 2013-08-16 15:11:56 följande:
    Alla ni som skriver att TS borde ge svärdottern en chans, hade svaren varit desamma om ts istället varit en svärdotter som inte ville ha mer kontakt med en osympatisk svärmor som tyckte sig ha rätt att gå in i ts lägenhet, snackade om att "de starkaste överlever och de svaga får finna sig i att bli hackade på" osv? Frågar eftersom det i trådar här på FL där svärdöttrar klagar på skräck-svärmödrar brukar bli ett ganska samstämt "ta ingen skit,.bryt med kärringen". Fattar inte varför reaktionerna blir så annorlunda när det är en svärmor som blir illa behandlad?

    ....för att farmodern bryter mot föreställningen av "den goda farmodern". För att allt som befäster föreställningen av den goda, om omvårdande kvinnan hyllas- alla känslor som inte är i linje med detta ideal anses "onormala" och "sjuka". Tråden är bara ett uttryck för hur vissa kvinnor försöker återställa balansen genom att stigmatisera den avvikande ;P
  • Äldre 16 Aug 15:32
    Anonym (Olika) skrev 2013-08-16 15:11:56 följande:
    Alla ni som skriver att TS borde ge svärdottern en chans, hade svaren varit desamma om ts istället varit en svärdotter som inte ville ha mer kontakt med en osympatisk svärmor som tyckte sig ha rätt att gå in i ts lägenhet, snackade om att "de starkaste överlever och de svaga får finna sig i att bli hackade på" osv?
    Frågar eftersom det i trådar här på FL där svärdöttrar klagar på skräck-svärmödrar brukar bli ett ganska samstämt "ta ingen skit,.bryt med kärringen". Fattar inte varför reaktionerna blir så annorlunda när det är en svärmor som blir illa behandlad?

    Jag tycker inte att TS ska ta ngn skit . Men hon ska däremot vara ärlig . Vinner inget på att låtsas som det regnar .
    I'm the me I choose to be ...
  • Anonym (Lol)
    Äldre 16 Aug 15:39
    Anonym (spegelbild) skrev 2013-08-15 17:15:43 följande:
    En sak har jag lärt mig av livet och genom att studera och lära känna olika människor.

    Och det är att de människor du tycker illa om och beteenden du retar dig på, ofta är väldigt likt dig själv - d.v.s. dina egna svaga sidor och tillkortakommanden är samma som personens du ogillar.

    Det stämmer ju också bra med att din son valt en fru som påminner honom om dig som mamma. Så tyvärr är d nog väldigt lik din sons fru till sättet. Men detta ser man ju ytterst sällan själv eller vill erkänna, så du kommer ju bara säga att det absolut inte är så. Vilket bara kommer tyda ännu mer på att det verkligen är så.

    Angående ditt problem så är det nog bäst att vara ärlig och säga att du inte vill umgås lika mycket med dem som de verkar vilja umgås med dig och att du inte har något behov av att träffa barnbarnet ensam. Då löser det sig nog av sig självt, skulle jag tro.
    Jag tror att TS har blivit arg på dig nu! Cool
  • Anonym (I)
    Äldre 16 Aug 15:40
    Anonym (Olika) skrev 2013-08-16 15:11:56 följande:
    Alla ni som skriver att TS borde ge svärdottern en chans, hade svaren varit desamma om ts istället varit en svärdotter som inte ville ha mer kontakt med en osympatisk svärmor som tyckte sig ha rätt att gå in i ts lägenhet, snackade om att "de starkaste överlever och de svaga får finna sig i att bli hackade på" osv?

    Frågar eftersom det i trådar här på FL där svärdöttrar klagar på skräck-svärmödrar brukar bli ett ganska samstämt "ta ingen skit,.bryt med kärringen". Fattar inte varför reaktionerna blir så annorlunda när det är en svärmor som blir illa behandlad?

  • Äldre 16 Aug 16:00
    Anonym (Farmor) skrev 2013-08-15 14:26:34 följande:
    Jag har en svärdotter som jag helt enkelt inte kan med. Jag skulle aldrig i hela mitt liv spenderat så mycket som tio minuter ihop med henne om det inte vore för att jag ibland måste eftersom hon är tillsammans med min son. Tillsammans har de en sjuåring och barnet liknar enbart och uteslutande sin mor. Personligheten är exakt den samma. Som om ungen vore snuten ur son mors spetsiga näsa. 

    Jag älskar min son och jag har inget att göra med vilken fru han valt. Skulle aldrig lägga mig i deras liv på något sätt eller låta dem märka hur illa jag tycker om kvinnan. Jag behandlar förstås också alltid barnet med respekt, trots att jag inte hyser några varma känslor för barnet.

    Problemet är nu att de, både min son och hans fru, vill att jag ska ta hand om barnet mer och mer. De vill att barnet ska sova över med jämna mellanrum och så vidare... Det kräver stor diplomati att ta sig undan deras förväntningar och slippa barnet utan att såra deras känslor och utan att låta dem veta hur jag egentligen känner för kvinnan och barnet.

    Jag har förstås genom åren bjudit till och försökt se några fördelar med både mor och barn, men tyvärr helt utan framgång. De är  inte särskilt älskvärda någon av dem, i mina ögon (i min sons ögon är de såklart det).

    Jag vet redan att jag har rätt till mina känslor och att det inte är fel att inte känna något positivt för andras barn så länge man behandlar dem på ett anständigt sätt, det jag undrar över är i stället hur jag ska hantera de här ständigt uppkommande önskemålen om allt mer engagemang.  
    Vet du varför du inte gillar dem? Du behöver inte berätta, men en anledning finns ju alltid
  • Anonym (fri)
    Äldre 16 Aug 16:03
    astegmatism skrev 2013-08-16 16:00:49 följande:
    Vet du varför du inte gillar dem? Du behöver inte berätta, men en anledning finns ju alltid

    Varför fråga efter sådant som ts redan skrivit.? Varför inte bemöda sig med att läsa?För jobbigt?
  • Ej okej
    Äldre 16 Aug 16:05
    Anonym (Farmor) skrev 2013-08-15 14:26:34 följande:
    Jag har en svärdotter som jag helt enkelt inte kan med. Jag skulle aldrig i hela mitt liv spenderat så mycket som tio minuter ihop med henne om det inte vore för att jag ibland måste eftersom hon är tillsammans med min son. Tillsammans har de en sjuåring och barnet liknar enbart och uteslutande sin mor. Personligheten är exakt den samma. Som om ungen vore snuten ur son mors spetsiga näsa. 

    Jag älskar min son och jag har inget att göra med vilken fru han valt. Skulle aldrig lägga mig i deras liv på något sätt eller låta dem märka hur illa jag tycker om kvinnan. Jag behandlar förstås också alltid barnet med respekt, trots att jag inte hyser några varma känslor för barnet.

    Problemet är nu att de, både min son och hans fru, vill att jag ska ta hand om barnet mer och mer. De vill att barnet ska sova över med jämna mellanrum och så vidare... Det kräver stor diplomati att ta sig undan deras förväntningar och slippa barnet utan att såra deras känslor och utan att låta dem veta hur jag egentligen känner för kvinnan och barnet.

    Jag har förstås genom åren bjudit till och försökt se några fördelar med både mor och barn, men tyvärr helt utan framgång. De är  inte särskilt älskvärda någon av dem, i mina ögon (i min sons ögon är de såklart det).

    Jag vet redan att jag har rätt till mina känslor och att det inte är fel att inte känna något positivt för andras barn så länge man behandlar dem på ett anständigt sätt, det jag undrar över är i stället hur jag ska hantera de här ständigt uppkommande önskemålen om allt mer engagemang.  
    Jag tror inte att det finns någon enkel lösning på ditt problem.

    Om du inte vill umgås mer med barnet så får du väl helt enkelt säga det. Att du har andra intressen och inte har möjlighet att "ställa upp" mer än du gör.

    Sen undrar jag om ditt neutrala förhållningssätt kommer att fungera i längden. Din son, hans fru och ditt barnbarn kommer att undra över varför du inte är mer intresserad av att umgås med barnet och ni kommer antagligen att komma till en punkt när du måste börja förklara dig.

    Du kan ju försöka ta ett samtal med din son om hur du ser på saken. Förklara att du och din svärdotter är väldigt olika som personer och att ni har olika synsätt på vilka värderingar som är viktiga och att du därför inte önskar utöka umgänget med henne. Sen får du försöka exemplifiera på vilket sätt dina värderingar skiljer sig från hennes/deras och om de vill att barnbarnet ska sova över hos dig så blir det på dina villkor och att barnbarnet måste uppföra sig i enlighet med dina värderingar. Ditt hem - dina regler.

    Om du tycker att barnbarnets uppfostran är helt uppåt väggarna och att hon/han saknar normalt hyfs så kan du ju ta tillfället i akt när ni umgås att förklara hur man ska bete sig bland andra människor och att barnbarnets beteende inte är okej. Om din son och sonhustru misstycker så kanske de inte vill att ni umgås så mycket och då löser problemet sig av sig självt. 
  • Anonym (Lol)
    Äldre 16 Aug 16:05

    TS: Du är som min svärmor. Hon tycker inte om mig, fick veta det en dag innan bröllop! Tungan ute

    Då beslutade jag att göra en tjänst: skita i henne! Jag pratar inte med henne, umgås inte, hon är inte välkommen hos oss.

    Vi har två barn och de hälsar på henne ibland. Min mamma tror att hon är mest förtjust i den äldsta pojke som är lik sin pappa. Men jag gör inget åt det eftersom de är sällan hos henne.

    I det hela, tror jag att hon missar umgänge med sina barnbarn och son. Hon har ingen annan släkt här vi bor och han är hennes enda son.

    Att du inte tycker om henne, har jag respekt för och ni behövs inte umgås ofta. Men jag tycker att det är hemsk att du inte tycker om ditt barnbarn pga hans likhet med sin mor.

Svar på tråden Mitt barnbarn liknar bara sin mamma