Hur gick/går det för er/era barn som hoppat av gymnasiet?

Min son skolkade så mycket första terminen i gymnasiet så att han skulle antagligen ändå få gå om. Vi tog beslutet att ta en termins uppehåll och han fick då anmäla sig till Arbetsförmedlingen för unga. Då vår son hade en basutredning från grundskolan att han antagligen hade ADHD, så hade vi sådan tur att de godtog det dokumentet och han fick praktik i 6 månader med betalning.

Han missköte den ganska grovt och jag fick efter många års tjat en utredning hos BUP. Nu efter detta halvåret så har han påbörjat skolan igen och jag håller tummarna att medicineringen kommer att hjälpa honom att genomgå hela skoltiden.

Annars så sitter vi i samma sits som er igen och det var ingen rolig historia. Det är inte lätt för vem vill ha någon som bara går hemma hela dagarna? Och hur har ungdomen tänkt att lösa pengarbiten?  

Vad gör tonåringen idag? Tonåringen har redan hoppat av och jag undrar vad för krav ni har på denne. Vad gör ungen om dagarna?

Man får ju inget studiemedel längre, om man har underhållsbidrag och "barnet" är över 18 så utgår ju även detta.
Då har man fullgjort sitt uppdrag som förälder och barnet får gå till socialen för att få sitt uppehälle. Lättare sagt än gjort, ville jag ha sagt med detta.

Lägenhet för en som inte har en inkomst? 

Som sagt var min n har varit i samma situation och går nu i skolan, fyller snart 17 och jag håller tummarna att han orkar sig igenom 3 år. För att vara pessimistisk så tror jag mer på tomten.