Pirr i kroppen.. stress? MS?

Blev visst en hel bok det här, men jag hoppas att någon orkar läsa igenom det och kanske någon som känner igen symtomen vill skriva en rad..

Jag är kvinna, 26 år, ej gravid (har heller aldrig varit det).

Allt började en osndag i slutet av april (2013) började min vänsterarm domna. Inte som när den somnar, utan mer som att större delen av känseln försvann från axeln ned i handen. Känseln försvann inte i hela armen direkt, utan det kändes mer som att det startade i axeln och "åkte" sedan successivt ner mot handen. Jag kunde fortfarande röra både armen, handen och fingrarna. Det höll i sig i ca 1-2 timmar, sedan försvann det. Dagen därpå åke jag till stan med en kompis, kände då mig tung och trött i axeln. Ca 1,5 timmar efter vi börjat gå på stan fick jag migrän med aura (något jag haft sedan 4 års ålder, nu är jag 26 år). Fick viss huvudvärk, men inte alls så kraftig som den vanligtvis är. På kvällen kändes båda armarna tunga i höjd med biceps. Hade under besöket på stan burit handväska (hängandes i vänster armveck) samt dagen innan burit tungt med båda armarna på jobbet. På fredagen gick jag till jobbet som vanligt. Vill inte minnas att jag kände mig konstig i kroppen då, men strax efter lunch får jag återigen migrän med aura. Fick denna gången med kraftig huvudvärk än dagen därpå, men lyckades sova bort den efter några timmar.

På lördagsmorgonen fick jag tillbaka domningarna i armen (från axel till fingrar). Det satt även denna gång i vänster arm och jag kunde röra på armen, handen och fingrarna. Kommer inte exakt ihåg hur länge det satt i den gången, men framåt eftermiddagen hade det i alla fall försvunnit på eftermiddagen. Senare på kvällen kom det tillbaka, denna gången i höger arm. Nöp mig själv men kände ingenting. Som vanligt kunde jag röra både arm, hand och fingrar. Ringde 1177, som ville att jag skulle komma in till akuten direkt, vilket jag gjorde. I bilen på vägen in till akuten känner jag hur höger arm "kommer tillbaka". Pirrar lite som när en kroppsdel "vaknar" efter att ha somnat. Väl på akuten tas det blodtryck, blodprov och senare när jag får träffa en ST-läkare testas även mina reflexer och känseln. Läkaren hittar ingen förklaring till mina problem, mer än att han tror att domningarna beror på migränen, då migrän tydligen kan ge domningar (även om jag vill minnas att de domningarna sitter i ansiktet/huvudet, något jag inte haft). Läkaren sa också att man kan magnetröntga mig, men att han tror att det inte skulle visa något och därför inte ville göra det, eftersom risken för cancer är så hög (?) när man röntgar så stora delar av kroppen, inkl hjärnan. Han sa att han "inte var orolig för mig" och att det "kändes tryggt att skicka hem mig igen". Han skrev ut Imigran mot migränen, något jag aldrig tagit ut då jag tycker Ipren funkar lika bra och är något mer prisvärd.

Kände mig inte helt nöjd med läkarens förklaring och dagen därpå kom besvären tillbaka igen, denna gången även i vänster ben, dock inte hela benet, utan mer från precis ovanför knäet, bak på vaden och vid sidan av foten. Ringde Vårdcentralen på måndagen och fick en tid samma dag efter jobbet. Väl där fick jag träffa en flummig sjuksköterska som inte kunde förstå vad det var för fel på mig. Hon gjorde några reflextester, jag fick gå på en rak linje, följa henes finger samt göra en del styrkeövningar (då jag känt mig muskelsvag, men i själva verket aldrig varit det, utan bara haft känslan av det). Hon avslutade besöket med "jag kan inte utesluta någon neurologisk sjukdom" och sa att vi avvaktar med att skicka en remiss och bad mig återkomma om besvären ändrade karaktär eller om det blev värre.

Dagen därpå, min födelsedag (jippie...), hade min sambo ordnat en tid hos en välbesökt kiropraktor. Kiropraktorn trodde att mina besvär i överkroppen kom från nacken och att jag hade låsningar där som triggat igång både pirrningar/domningar och migrän. Han bände mig lite här och var över kroppen och det knakade något fruktansvärt i ryggen. Han "drog" även ut en låsning i höger handled som jag dragits med i ett par månader. Dagen efter besöket fick jag återigen migrän med aura samt otroligt ont i nacken. Spelade ingen roll hur jag låg/satt det gjorde så fruktansvärt ont. Lyckades till slut somna och efter ca 1,5 timmar hade migränen samt det mesta av nackontet försvunnit. Efter det var allt frid och fröjd, åkte på utlandssemester och hade inga besvär över huvudtaget, fram tills dagarna innan midsommar...

Då fick jag återigen besvär i vänstra delen av kroppen, pirrade i arm och halva benet. Ringde återigen Vårdcentralen och fick en tid nästkommande vecka. Ett par dagar innan besöket fick jag väldiga smärtor i nacken. Dessa besvären kunde komma ett par gånger om dagen och höll i sig i 2-3 timmar. Väl på Vårdcentralen fick jag träffa en läkare som kändes trygg och seriös. Han sa direkt att han inte trodde att mina besvär berodde på MS (något jag fruktat länge, eftersom min farbror fick diagnosen Primär Progressiv MS för 7 år sedan och avled för 2 år sedan). Han kände på mina axlar och min nacke och kunde konstatera att jag är otroligt stel (även om jag inte hade besvär med nackont just under det besöket). Han sa också att min sjunde nackkota står ut något mer än normalt. Han frågade om jag fått kraftiga slag mot nacken eller liknande och det enda jag kunde komma på var att jag trillade ner från en våningssäng med huvudet före när jag var 4 år. Annars inget. Han trodde att mina besvär beror på en förskjutning i ryggraden, alternativt ett diskbråck eller lättare whiplash. Han ville ha ryggen röntgad och sa att de även kunde röntga ryggmärgen och hjärnstammen "när de ändå var igång" för att utesluta MS helt, då han förstått att jag var (och är) väldigt orolig för just det. Han skrev ut Norgesic för smärtan och stelheten i axlar och nacke, samt skickade en remiss till neurologen på Centrallasarettet och det är väl ungefär där jag befinner mig nu.

Läkaren skickade remissen den 25 juni, jag har fått en kallelse till neurologen den 17 oktober och efter telefonkontakt med neurologkliniken har jag fått reda på att det inte är bokat någon röntgen till mitt besök, utan att neurologen ska ta beslut om vilka åtgärder som behövs. I dagsläget har jag pirr i vaden/foten igen. Inget i armen nu men besvärene i underbenet kommer och går. Det kan stanna i flera timmar, ibland bara några minuter. Vissa dagar känner jag ingenting, andra dagar är obehaget tillbaka. Kan tillägga att jag varit hos en kiropraktor ytterligare två gånger under sommaren och han drog ut låsningar ifrån både rygg (igen) och nacke (vid båda tillfällena). Om jag masserar nacken (strax ovanför sjunde kotan) så får jag efter ett par timmar ont i nacken, därför känns det som att det rimligtvis är något galet där. Har även ont i "svanken" (typ) till och från. Mest på morgonen när jag stiger upp. Ryggraden är väldigt inåtböjd i svanken (mer än vad jag skulle kalla normalt) och om man trycker där så ömmar det. 

Min oro för MS består. Ju mer jag läser desto säkrare blir jag. Tilläggas bör att jag har ont i höger öga och har man googlat på MS-symptom så vet man ju att synnervsinflammation är ett tidigt tecken. Dok vet jag inte om detta är en synnervsinflammation, då det mer känns på ovansidan av öget (mot näsroten). Det gör inte ont att röra vid/på ögat och jag kan röra det utan att det gör ont (kan strama någon gång ibland). Om jag trycker vid sidan av näsan (bihålorna) så gör det inte ont i ögat, vet dock inte om det har med bihålorna att göra eftersom jag inte är förkyld, men tycker inte att det liknar någon synnervsinflammation i alla fall. Har haft det till och från i en veckas tid.

Och nu till det sista och kanske värsta... fick låna en utförlig släktforskning av min syster igår som min kusin gjort. Den är väldigt detaljrik och det står mycket om varje släkting. Kunde läsa mig till att ytterligare en farbror till mig led av MS, likaså min farfars bror (något jag inte vetat om). Alltså har 3 relativt nära (manliga) släktingar lidit av MS. Min ena farbror dog dock av tarmvred (vilket jag inte förknippar med MS) och min farfars bror av cancer, så hurvida deras MS var lätt eller svår är svårt att svara på. Vet bara att min andra farbror led av den svåraste MS-formen och den gjorde honom sjukare och sjukare och till slut gav kroppen upp helt.

Vad tror ni om allt det här? Beror det på MS? Eller kanske stress? Jag har haft ett väldigt stressigt jobb sedan mina besvär började, haft en klump i magen över att behöva gå dit. Har dock slutat detta arbetet nu och försöker koppla bort stressen, men det är svårt. Är det någon som känner igen sig? Någon som haft liknande besvär? Vet inte hur jag ska orka fram tills besöket hos neurologen. Ledsen över att det blev en hel bok om mina besvär, men jag ville vara utförlig då det kanske är lättare för andra att känna igen sig.
Kram på er!