Bf Juni 2014

Mina svärföräldrars första barnbarn här också. Det är nog inte helt lätt att bli farmor och farfar. Om mamman har bra kontakt med sin mamma så får ju mormor förtur.

Min svärmor har sagt att hon ska ta semester från midsommar och vara hos oss hela sommaren. Jag blev skitnervös, men min sambo försäkrar mig om att hon skojade. Vi får hoppas det :)

Tråkigt att du ska bli nedstämd av dina svärföräldrar. Kom ihåg att det är ni som är föräldrar och de har ingenting att lägga sig i. Råd kan de gärna ge men var tydlig på gränserna och ta din man/sambo till hjälp om du inte blir hörd.

Jag är uppvuxen med en mycket nära relation till farmor och farfar så där håller jag självklart med dig. Däremot förväntar jag mig att jag hellre kommer att vilja ha min mamma här när jag är nyförlöst och hormonell än min svärmor. Det var det jag menade med att mormor får förtur att hjälpa till om det behövs. Min mamma däremot har sagt att eftersom det är första barnbarnet för mina svärföräldrar så kan hon låta dem få komma på besök först.

Inte helt lätt att vara ärlig med hur man upplever svärföräldrarna gentemot sin partner. Det blir fort känsligt. Vad är det de har åsikter om/lägger sig i?

Det finns checklistor lite här och var! Jag har sett det både på gravidsidor på nätet och i kataloger från barnbutiker. Nu minns jag inte exakt var så jag kan inte länka.

Mitt problem med de listorna är att jag inte fattar vad hälften av det är ens...

Det där med flytningarna hände mig häromdagen också, men det har varit så inemellanåt en längre period nu så jag oroar mig inte. Det är helt normalt och inget att göra något åt. Smärta och blod är varningstecken jag reagerar på. Sammandragningar och flytningar samtidigt som bebisen gör en kullerbytta då och då ser jag som att allt är som det ska :)

Du har varit gravid förut va? Hade du gått upp mindre så här långt i graviditeten eller?

Jag har gått upp 7,7 kg sedan början av oktober och det är ovant att väga så mycket men vad ska man göra?? Det skapas ju något i magen och det krävs ju både det ena och det andra ;) jag tänker att 7-8 kg är heeeelt fine så här långt.

Haha ja där delar jag ditt problem. Köpte två amningsbehåar före jul, som jag trodde skulle räcka fram till födsel. Det gör de inte. Nu går jag runt med en sport-bh. Den är också för liten egentligen, men den skär iallafall inte in och lämnar inga märken som amningsbehåarna.

En sak som inte är lika roligt är att jag verkar ha fått sträckmärken på undersidan av brösten. Ingen av mina systrar har fått det så jag trodde jag skulle slippa det (ska väl vara genetiskt?). Jag kan ju inte göra något åt det, men om jag inte får tillbaka mina bröst som de var förut så kommer jag sörja det ordentligt :(

Jag köpte mina på Lindex. Eftersom jag inte är så nöjd med dem så kan jag inte rekommendera de, men det finns några olika modeller så du hittat kanske något bra för dig.

Vad jobbigt det måste vara för er med fysiskt jobb och vad synd att det ska vara så svårt att få gehör. Man får ju höra/läsa överallt att man ska lyssna på kroppen och inte pusha sig själv för hårt. Då är det viktigt att man blir hörd också.

Jag vill bara säga till er som jobbar i hemtjänsten/äldrevård/vård att jag tycker ni är grymma som står på. Min farmor är nybliven änka och inte helt lätt att handskas med alla gånger, men hemtjänsten har tålamod, är snälla och lyssnar på henne. Det är synd att ni ska ha det så stressigt, men jag vill bara säga att jag uppskattar det ni gör för dem som inte klarar sig själva!

Hoppas ni får beviljat GP snart.

Jag borde inte svara eftersom jag inte kan de svenska reglerna, men i Norge kan man ändra. Det viktigaste är att pappan ansöker om sina dagar före mamman går tillbaka i jobb. Gör han inte det förlorar han dagar.

Vi pusslade till slut ihop vår föräldraledighet igår. Vi har full ersättning i 49 veckor. Så sparar vi ihop pengar så att min sambo kan vara hemma 7 veckor obetalt. Totalt delar vi exakt lika, 28 veckor var. Plussar vi på lite semesterdagar och min sambos extra inarbetade timmar når vi augusti och inskolningen med god marginal. Jag hade panik där ett tag, men tamejtusan så verkar det gå ihop :)

Vi ska flytta 1 april så vi fixar ingenting förrän vi kommit iordning på nya stället. Men nog kryper det i shoppingtarmen när jag läser om allt ni andra fixar med.

Angående förlossningsrädsla så är jag inte rädd. Jag föder för första gången och ser fram emot upplevelsen. Jag förstår att det kommer vara slitsamt och smärtsamt, men jag kan inte göra ett skit åt det och hur mycket man än läser på/förbereder sig så är alla förlossningar olika och inget går att förutse. På något märkligt sätt finner jag tröst i det. Det är utanför min kontroll och jag kan bara göra mitt bästa och lita på mig själv och barnmorskan. Eyes on the price ;)