Det där med att en socanmälan förstör liv

Det är skillnad på om anmälan kommer från en nitisk bekant som har diktat ihop någon helt bedrövligt och som inte finns i ens fantasi ens. Och som sedan blir upp till MIG att bevisa . Jag råkade ut för en sådan anmälan av en tjej som jag blev ovän med (jag tyckte hon va falsk och sa det till henne, i samband med att jag bröt kontakten med henne). Hon diktade ihop sådana fruktansvärda saker att soc va tvungna att utreda det hela. Hon (påstod) sig vara en granne ;jag har få) som i sin tur direkt ringde socialtjänsten, efter att jag pratat med dom och tala om att inget av det som står i anmälan har någonsin hänt. Men eftersom anmälan va av så allvarlig karaktär gjorde man en utredning . Jag va med på noterna, men va mentalt helt slut efter det där. Även om allt gick bra så är det psykiskt påfrestande. Det gör inte mig till en sämre mamma för att jag tyckte det va psykiskt skitjobbigt och gjorde anspråk på min tid och mina tankar. Jag mådde faktiskt inte bra och stundvis kände jag mig hämndlysten och fan ville sätta åt henne på nåt också. Jag samla mig och lät det rinna över, men fy fan vad jobbigt det va. Jag förstod att soc gjorde sitt jobb men kände mig grymt trakasserad av henne .Såna stunder blev man skraj för vad folk va beredda att göra för att jävlas med andra, för ingen kan väl påstå att det är speciellt svårt? Du kan dikta ihop vilken skit som helst. Detta händer, och det är inte överdrivet ovanligt heller . Det är dock vanligare mellan separerade parter.