Det där med att en socanmälan förstör liv

När soc börjar lägga sig i leder det ofta till att föräldrar som vanvårdar sin barn känner sig tvingade att ändra på sig och avstå från alkohol m.m. då det ofta brukar bli så att soc gör hembesök en gång i veckan ända tills problemen löst sig.

Detta ses som en kränkning av många föräldrar  som vill kunna fortsätta leva lika oansvarigt som de har gjort.

T.S. Du får ursäkta, men du låter som en fullkomligt vidrig människa med allvarliga empatiproblem och en sjuk människosyn. Ingen motsätter sig att barn som far illa får hjälp, eller att familjer, där man kan misstänka vanvård utreds på ett korrekt sätt. Men att du tycker att det faktum att de blir knäckta av en utredning och att de fråntas vårdnaden om sina barn, ska tas som ett ytterligare bevis på att de inte kan ta hand om sina barn är så oinsiktsfullt att jag blir äcklad. Jag beklagar verkligen att det finns människor som resonerar som du och som dessutom jobbar i det offentliga. Jag kan bara hoppas att socialtjänsten som utreder inte resonerar som du, för det skulle innebära att ganska många människors liv slogs i spillror i onödan, och att många människor skulle ses som oförmögna att ta hand om sina barn. Jag undrar om du har barn själv och vad det är som gör dig och andra som resonerar som du till de ni är. Vem gav er rätten att döma folk ni inte vet tillräckligt om?

Om man skulle bli polisanmäld för någonting man inte gjort, polisen inleder en förundersökning, utreder och lägger ner eftersom "brott kan ej styrkas". Skulle man bli lika knäckt av det? Varför? Varför inte?

En kompis blev anmäld för några år sen. Anmälaren gjorde det bara för att djävlas men min kompis+familj hade det jobbigt ändå. Ett av deras barn har ett npf-funktionshinder och symptomen hade då just börjat visa sig. En utredning (som las ner eftersom det inte var något fel) ovanpå allt annat tog väldigt hårt på hela familjen och bägge föräldrarna höll på att gå in i väggen.

Min familj blev utredd av SOC efter en anmälan av en lärare på mitt högstadium. Anmälan gällde ett äldre syskon vars lärare var orolig för.
Mina föräldrar hade gått isär och det var totalt kaos på hemmaplan även fast det inte syntes utåt. Mina föräldrar AVSKYDDE SOC och klagar än idag om hur dåligt SOC är och deras "jävla inkompetenta personal".

Men sanningen är att mina föräldrar bråkade så mycket så de glömde bort oss barn, de kunde ta mig fan inte sluta prata skit om varandra. Båda förnekar att de någonsin gjort det fast de fortfarande gör det subtilt.

Efter ena av mina föräldrar grät ut i pressen om hur dåligt SOC var så lades utredningen ner men jag och mina äldre syskon fick kontakt med kuratorer genom SOC som vi fortsatte gå till (i smyg).
SOC räddade inte bara mitt liv utan också mitt äldre syskons liv som nu har fått en diagnos fastställd.

Men faktum kvarstår att mina föräldrar (och alla de pratar med) avskyr SOC efter de fått höra mina föräldrars sida av historien om hur de var helt perfekta föräldrar.